- Project Runeberg -  Stycken av Livets Ord /
147

(1930) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

DEN 22 MAJ.

Ebr. 7: 25. Han lever alltid för att mana gott for dem,
som genom honom komma till Gud.

Därför kunna de, som tro på honom, alltid veta, att de
äro i hans tankar, så att han känner och deltager i all deras
nöd, bär den såsom sin egen nöd samt talar dagligen med
sin Fader därom. Tänk, du drages kanske dagligen med
någon bitter nöd, det är kanske lekamliga förhållanden,
husliga förhållanden, det är kanske sjukdom, övergivenhet
eller annat dylikt, som förorsakar den; eller det är någon
mäktig, någon ihärdig syndafrestelse, som vill alldeles
söndersarga din arma själ; du ropar, men din hjälp är
fjärran; det förekommer dig, som kände icke Herren din nöd,
eller som frågade han icke därefter. Men vet: det är allt
bekant i himmelen; din Frälsare, Jesus din broder, som du
tror uppå, har dagligen talat med sin och din Fader därom.
Det är samråd i himmelen om din frälsning; var allenast
stilla. Förbida Herren, var tröst och oförfärad, förbida
Herren! (Ps. 27). Det kan synas dig långt, ja outhärdligt,
men det är icke så långt. En liten tid allenast. Ja, säger
du, men under den tiden förgås jag. Åh nej, det har icke
varit den Herrens sed att lämna i döden den själ, som ropat
efter honom. Nog kan det hända, att det ännu är ett stycke
kvar av den mörka dalen, ännu skall du kanske få våndas
och ängslas några dagar, men förgås skall du icke. Att du
känner dig vanmäktig, det vet Herren Gud också, och
Sonen talar med honom dagligen därom. Men Gud är icke
vanmäktig. Kunde du se in i himmelen, så skulle du få
se Sonen stå inför sin Fader och peka på dig, och du skulle
få se din Faders ögon lika visst som en moders ögon,
vilken ser sitt barn vandra på kanten av ett bråddjup, ja ännu
mer: du skulle få se hans hand uträckt och hans högra hand
hålla dig, och en hel skara av helgon skulle du se, vilka
ville säga dig: Var bara icke rädd, det ser farligt ut men
är icke farligt; vi voro under vår livstid i samma nöd,
trodde ofta, att vi skulle dö, men dogo dock aldrig, och nu äro
vi här i himmelen. Bida blott, Guds trohet håller.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:43:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwlivor/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free