Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna motsats än genom att tänka på det lätta och
smidiga hos den joniska kolonnen, jämförd med det fasta
och bestämda hos den doriska. Med denna lynnets
olikhet var det en naturlig sak, att konster och vetenskaper
skulle finna sig mera hemmastadda på jonisk grund, under
det att dorierna mera uteslutande ägnade sitt lif åt
krigiska idrotter. — Platons fädernestad var den punkt, där
jonismen slog ut i sin rikaste blomma, under det att
dorismen framför allt kände sig bofast i Sparta.
Redan af det hittills sagda kunna vi någorlunda
förstå, hvilka inflytanden från lokalitet och folklynne måste
komma en, själf rikt begåfvad, ateniensisk yngling till
del. Men detta är oss icke nog. Vi hafva härmed blott
i allmänhet angifvit grundkaraktären hos Hellas, hellenen
och atenaren, men däremot icke besvarat den frågan,
hvilket bruk hellenen och atenaren under den för-platonska
tiden hade gjort af dessa genom naturen gifna resurser.
Och dock är denna fråga framför alla andra nödig att
besvara, om vi skola fatta Platons historiska ställning.
Den mänskliga historien försmår visserligen icke att
såsom förutsättning och materiel taga emot naturgåfvorna,
men verklig historia blir hon likväl först då, när fria och
medvetna krafter börjat sitt spel.
Dessa krafter hade i Hellas icke hvilat intill Platons
tid. De hade arbetat med friskt lif, och efter förgångna
generationer var Platon kallad att med sina samtida skifta
ett rikt arf. Det kan icke heller nekas, att han, själf
icke fri från aristokratiska tendenser, därvid gjorde
gällande intelligensens och snillets förstfödslorätt.
Om det är sant, att i hellenismen den mänskliga
anden kom till medvetande om sin upphöjdhet öfver det
blotta naturlifvet, så är därmed också gifvet, att friheten
i och med detsamma fått sin rätt erkänd och blifvit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
