Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att tala om sanningen: det färglösa, formlösa, okroppsliga,
i sanning varande skådas endast af själens körsven,
för-naftet. Detta (i sanning varande) omgifves i den nämnda
(öfverhimmelska) orten af de sanna vetenskapernas släkte.
Då nu det gudomliga förståndet närer sig af oblandadt
förnuft och vetenskap, hvilket också gäller om hvarje själ,
som tillägnar sig, hvad hon bör; så gläder det sig att
ånyo få beskåda det i sanning varande, närer sig med
åskådningen af det sanna och låter sig väl vara, tills
himmelens omlopp (himlahvalfvet, med hvad däruti är, går
nämligen rundt omkring) fört tillbaka till samma punkt
igen. Under detta omlopp beskådar det rättfärdigheten
själf, själfbehärskningen, vetenskapen, icke den, som
uppkommer, icke heller den, som med afseende på ett af de
två, vi nu kalla verkliga, är en och med afseende på
annat en annan, utan den vetenskap, hvilken ligger uti det,
som i sanning är. Och sedan själen beskådat och
vederkvickt sig äfven med det öfriga i sanning varande, drager
hon sig ånyo tillbaka i det inre af himmelen och
återvänder hem. När hon kommit dit, ställer körsvennen hästarne
vid krabban, lägger för dem ambrosia och vattnar dem
därefter med nektar. Detta är nu gudarnes lefnadssätt.
Bland de öfriga själarna åter kunde några, hvilka bäst
följde och liknade sin god, utsträcka körsvennens hafvud
i det utanför himmelen belägna rummet och så fullända
omloppet, likväl oroade af sina hästar och knappt
skådande det varande; andra lyfte sig ibland dit upp, men
sjönko snart åter neder, så att de till följd af kamparnes
vrenskande väl lyckades få sikte på något, men på annat
icke. De öfriga följa visserligen allesammans de
uppåt-sträfvande, men oförmögna att komma fram, tumla de ned
i djupet, trampande och stötande hvarandra, ity att hvar
och en vill söka förekomma den andra. Nu appstår ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
