- Project Runeberg -  Platon : populära föredrag /
89

(1905) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vissa punkter har han till och med själf, såsom det synes,
förväxlat bild med sak, t. ex. då, när han förlägger själens
åskådande af den eviga sanningen till en i tiden föregående
tillvaro: hvarmed han lagt tidsformen på det eviga, som
ej är i tiden, och sig omedvetet begagnat en bild. Här
hafva vi således myt i egentligaste bemärkelse.

Att Platon hmnat begagna sig af ett mytiskt och
bildligt framställningssätt, det har, som sagdt, sin grund uti
det rika mått af skapande fantasi, hvilket han ägde, och
som i hans tidigare år lockat honom till alt försöka sig i
poetiska idrotter. Att han åter utan allt för stort förfång
för den filosofiska uppgiften kunnat, så mycket som han
gjort, dväljas på området af bild och myt, det har sin
grund dels särskildt däri, att han ägde en tillräcklig styrka
och själfbesinning för att icke lämna åt fantasien fria
tyglar, dels i allmänhet däri, att fantasiverksamheten icke
till tankeförmågan står i ett blott tillfälligt eller i ett
negativt förhållande. Det finnes ingen mänsklig tanke, han
må vara klar och oblandad som ljuset, hvilken icke till
att börja med hos sin upphofsman någon liten tid legat
slumrande i fantasiens hölje, lika litet som på jorden
någon dag uppgår utan att först gifva sig tillkänna
såsom morgongryning med mer eller mindre skiftande
färgspel. Fantasien är tankens förutsättning, och
fantasien, rätt behandlad, bör då äfven kunna träda i tankens
tjänst.

Att Platon åter verkligen kommit att i sin
framställning begagna så mycket af fantasielement, som han gjort,
det kan hos honom hafva sin grund dels i fritt val, dels
däri, att han någon gång ej kunde undvika det. Af fritt
val kunde han understundom i sitt filosoferande lämna
den rena tankens värld och sänka sig till
föreställningarnas, och han kunde göra detta af flere skäl. På före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwplaton/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free