Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blick bär i sitt sköte en ny kunskap, och den ena
kunskapen har med den andra ingenting att göra, hvarmed
också all möjlighet af jämförelse mellan kunskaperna
bortfaller, och den ena är precist lika god som den andra.
Med denna lära om kunskap, hvilken ger rätt åt alla,
synes en ganska lycklig ståndpunkt vara vunnen: när alla
få sin vilja fram och få skapa sin värld, alldeles såsom
dem lyster, så bör ingen sedan hafva något att klaga
öf-ver, och den eviga freden vore då sluten.
Så oskyldig och lyckobringande blef emellertid denna
lära icke. Hon var det filosofiska uttrycket för en
lifs-riktning af förfärande subjektivism. Det var väl icke hon,
som födde lifsriktningen, utan lifsriktningen, som födde
henne. Men sedan hon kommit till lif och styrka, gaf
hon stöd och hållning åt lifsriktningen i det hela. Mot
denna hade Sokrates uppträdt och efter honom åtminstone
två af hans skolor. Platon gjorde till sin uppgift att icke
allenast ställa en annan åsikt emot Protagoras’ och
sofis-tikens, utan äfven i grund blotta den senares oduglighet
både för vetenskapen och lifvet. Att sensationen eller
den ögonblickliga förnimmelsen är detsamma som sann
kunskap, hade Protagoras lärt. Platon åtager sig att
vederlägga honom.
I själfva verket är det ingen lätt sak att vederlägga
den, som ställt sig på Protagoras’ ståndpunkt. Skälet
därtill är, att Protagoras strängt taget icke har någon
ståndpunkt. Det finns enligt honom egentligen ingen möjlighet
att stå stilla; huru vill man då begära, att han skall stå
stilla för att af vakta ett svärdshugg? Men Platon är en
skicklig fäktare och känner sig säker om segern.
I detta medvetande om att försvara en segerrik sak
drager Platon icke i betänkande att erbjuda sin
motståndare stora fördelar. Han ger honom bundsförvanter både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
