- Project Runeberg -  Platon : populära föredrag /
142

(1905) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allt det, hvari de för-sokratiske filosoferna sökt detsamma,
hvari sätter han det då själf? Af det föregående har
framgått, att det måste vara oföränderligt, andligt, ett och
mångfaldigt — hvar är det att söka, detta ena och
mångfaldiga, andliga oföränderliga? — Vi hafva redan sagt,
att när Platon för sig fått besvarad frågan om den sanna
kanskapen, öppnar sig för honom en gin väg till att finna
äfven det sant varande. På denna väg vilja vi nu följa
honom.

Det första, som vi för detta ändamål hafva att kvar*
hålla, är den platonska tanken om den fullkomliga
korrespondensen mellan kunskapen och kunskapens föremål.
Det ena är, hvad det är, genom det andra. Det finns en
sann kunskap; det är nu alldeles gifvet. Det finns också
en kunskap, som icke är fullkomligt sann, utan mer eller
mindre förespeglar oss en annan verklighet än den rätta;
det kan heller icke nekas. Men om det nu finnes dessa
tvenne slag af kunskap, så måste de väl genom
någonting skilja sig från hvarandra. Hvarigenom? Genom hvad
annat än det, att man genom den sanna kunskapen
träffar den sanna verkligheten — det är just därigenom
kunskapen är sann —, och att man genom den icke fullt
sanna kunskapen träffar den icke fullt sanna verkligheten
— det är just därigenom, denna kunskap blir icke fullt
sann? Men om den sanna kunskapen är den, genom
hvilken jag kommer åt det sant varande, och den icke
fullt sanna kunskapen är den, genom hvilken jag kommer
åt det icke fullt sant varande; då bör jag äfven kunna
vända om satsen och säga: det sant varande är det, som
jag kommer åt genom den sanna kunskapen, och det icke
fullt sant varande är det, som jag kommer åt, eller som
är till för mig genom den icke fullt sanna kunskapen.
Den förutsättning, som här ligger till grund, den, att det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwplaton/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free