Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtkomligt, det, som kan ses, kännas, smakas o. s. t. Att
endast idéerna, men icke det för sinnena gifna enligt
Platon är det sant varande, det erinra vi oss från föregående
framställning. Fysiken handlar alltså om en icke fullt
sann verklighet. Detta har också för bestämmandet af
fysikens värde en afgörande betydelse. »Allt tal — säger
Platon — är likt det, hvarom det handlar», d. v. s. graden
af visshet och giltighet hos en kunskap beror af
egentligheten hos den verklighet, som i kunskapen uppfattas.
Nu är det sinnliga eller blifvande en icke fullt sann och
egentlig verklighet; alltså blir kunskapen därom icke heller
någon fullt viss och giltig kunskap, och fysiken såsom en
dylik kunskap blir ej en vetenskap i strängare mening.
Därmed är dock ingalunda sagdt, att fysiken skulle stanna
vid varseblifningar och sensationer eller utgöra en
sammanfattning af sådana; till en viss grad af allmängiltighet
kan hon alltid höja sig, ehuru hon aldrig får dialektikens
visshet. Det finns nämligen, såsom vi förut haft tillfälle
att se, jämte den ögonblickliga varseblifningen å ena sidan
samt det osvikliga vetandet å den andra en tredje
kunskapsform, meningen, hvilken uppstår utur varseblifningarna
genom ett förallmänligande af de i dessa gifna
kunskaps-elementerna och sålunda, i och med det hon innebär ett
närmande till det nödvändiga och vissa, utan att likväl
någonsin komma dit. Denna kunskapsform låter inom
fysiken använda sig, emedan hon är bildad utur
varseblifningarna och således icke har något annat innehåll än
deras, som också utgör fysikens föremål.
Ja, ännu ett steg längre kan fysiken gå. Det
blifvande, eller den värld af förändring och kroppslighet,
i hvarom hon handlar, gömmer uti sig något af idévärldens
| nödvändighet och visshet; det är icke längre ren idé, men
det är, om jag så får uttrycka mig, använd eller på det
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
