- Project Runeberg -  Samlade predikningar / Samlade predikningar II /
23

[MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

han själv hade hos fadern, förrän denna världen ver
skapad.

När nu föräldrarna skulle bära in barnet Jesus i
templet, kom där in på förgården en gammal man,
som hette Simeon. Det heter om honom, att han var
rättfärdig och from. Han var rättfärdig, därför att han
trodde på Gud alldeles såsom Abraham hade trott,
vilken trodde och höll fast Guds löften, ehuruväl det
såg ganska mörkt ut, att dessa löften någonsin skulle
gå i fullbordan. Det fanns i Israel icke många, som
trodde. Men där voro dock alltid några. Gud har
alltid haft en församling av troende. Ibland har det
sett ut, som om denna församling varit alldeles
utplånad. Profeten Elia klagade, att man hade dräpt alla
den rätte Gudens tjänare, och att han var lämnad
aliena. Men då svarade Gud och sade: »Jag har ännu
kvar sju tusen, som icke ha böjt knä för Baal.»
Fastän Elia icke kände dem, funnos de ändå. Och
Herren känner de sina. Han har räknat dem och
tecknat dem på sina händer. Denne Simeon var en
from man, d. v. s. en samvetsgrann man och en
gudfruktig människa, som ostraffligen vandrade i
Herrens bud och stadgar. Hans gudaktighet var icke av
samma beskaffenhet som fariséernas och de
skriftlärdas, vilka voro noga i att efterkomma lagen i de
minsta saker, såsom att giva tionde av mynta, dill och
kummin men satte sig över det, som var viktigast,
rättfärdighetèn, barmhärtigheten och tron. Simeon var
en uppriktig, gudfruktig människa. Det säges här
till hans beröm. Det är något kostligt att se en
människa, som av hjärtat uppriktigt inför Gud och i allt
sitt görande och låtande vandrar såsom i ljuset inför
Herrens ansikte och icke vill göra något, som hon vet
är honom misshagligt. Därom säger aposteln Paulus:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwpred/2/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free