Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Jag är alldeles säker på, att om man här i kyrkan
kunde visa det lilla Jesusbarnet, skulle alla närvarande
vara angelägna om att få se detta underbara barn.
Och ingen skulle vilja gå härifrån utan att hava fått
taga det i sina armar. Nu väl, jag vill säga er
allesammans: Tagen emot Herren Jesus i edra hjärtan!
Köttet är till intet nyttigt. Men det leder till
salighet, att man mottager honom andligen i sitt hjärta,
såsom han själv säger: »Se, jag står för dörren och
klappar. Den, som upplåter dörren, till honom vill jag
ingå och hålla nattvard med honom och han med
mig.» Det är salighet att upplåta, så att Herren Jesus
genom Anden får gå in och taga sin boning i våra
hjärtan. Då skola också vi få se honom med nya
ögon en gång, när vi skola samlas med alla de heliga
omkring hans tron i himlarnas rike.
Simeon tog Jesusbarnet i sina armar, lovade Qud
och sade: »Herre, nu låter du din tjänare fara i frid,
efter som mina ögon hava sett din frälsning.» Han
kallar Jesus för Guds frälsning, d. v. s. den frälsning,
som Gud hade berett åt Israel. Att han säger: Guds
frälsning och icke Guds frälsare, beror enligt ett
språkbruk, som är vanligt i gamla testamentet, där
man benämner Gud med sådana namn, som uttrycka,
vad man har att vänta av honom. Således kallar
t. ex. David Gud för sin frid, sin glädje, sin hälsa,
sin salighet, därför att han av Gud har att vänta sin
frid, sin glädje, sin hälsa och sin salighet. Sammalunda
kallar Jesus sig för uppståndelsen och livet, därför att
han är den, som uppväcker de döda och som giver
det eviga livet. Sammalunda kallar Johannes Jesus
för försoningen och säger: Han är försoningen för
våra synder men icke allenast för våra utan för hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
