Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
tes honom av den himmelske Fadern, och som hörde
till hans fullkomnande. Därför säger han: »Gråten
icke över mig, utan gråten över eder själva.» Därmed
syftar Herren Jesus på Jerusalems förstöring och
tilllägger därom: »Ty si, de dagar skola komma» o. s. v.
Men om han i första hand syftar på Jerusalems
förstöring, äro dock även för oss dessa ord mycket
lärorika. Vi behöva icke gråta över Jesus och det
lidande, som vederfors honom, utan gråt över dig själv
och dina barn. Den, som har anledning därtill, är
var och en, som vandrar i sina synder, och han har
även anledning att gråta över sina barn. Dessa
kvinnor visste ej, hurudan deras ställning i verkligheten
var. Därför gräto de icke över sig själva. Sammalunda
veta ej de ogudaktiga ännu i dag, hurudan deras
ställning verkligen är, därför gråta de ej heller över sig.
De tvärtom le och fröjda sig i världen och de ting,
som i världen äro, alldeles som vore ingen fara å
färde. Men om de fingo se sin verkliga ställning,
skulle de blekna och begynna gråta över sig själva.
Du, som lever i världen och synden och frågar efter
ingen Gud, o, om du kände och såge din ställning,
skulle du börja gråta över dig. Sådant är dock
sällsynt i världen, men i stället anses det vara villfarelse
eller grubbleri, när en syndare börjar gråta över sina
synder. Att en köpman börjar gråta, när han ser, att
han gjort en stor förlust, tycker man är naturligt;
att en moder gråter, när hon förlorat sitt barn, en
make, när han förlorat sin hustru — det anser man
vara helt naturligt. Men att en människa skall gråta
däröver, att hon är borta från Gud, att hon är stadd
i det onda, det räknas som grubbleri och villfarelse.
Men o, min vän, det är ingen villfarelse så stor och
förfärlig som den, i vilken en människa lever, när hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
