- Project Runeberg -  Samlade predikningar / Samlade predikningar II /
192

[MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

land. Men när han var på väg till Damaskus,
kring-sken honom ett sken från himmelen, och en röst sade
till honom: »Saul, Saul, vi förföljer du mig?» Och då
Saulus frågade, vem den var, som talade till honom,
svarades: »Jag är Jesus, den du förföljer» o. s. v., och
han fick det löftet, att i staden skulle det varda honom
sagt, vad han skulle göra. Där sände Herren honom
Ananias, vilken predikade evangelium för honom, och
Saulus anammade detta evangelium och stod upp
från sina synder, vilka alla vordo honom förlåtna av
Herren. Därför kunde han ock sedan säga: »Kristus
Jesus har kommit i världen för att frälsa syndare,
bland vilka jag är den förnämligaste.» Och vidare:
»Jag var en hädare, förföljare och våldsverkare, men
mig är barmhärtighet vederfaren.» Man ser aldrig,
att Jesus sade till honom: »Du, Saulus, har gått
alldeles för långt i fiendskap emot mig, för att jag skulle
kunna förlåta dig.» Nej, Saulus hade väl kunnat gå
ännu längre i sin fiendskap emot Herren Jesus, och
Herren skulle ändock ej hava förskjutit Saulus utan
tagit emot honom, om han vänt sig till Oud. När
den förlorade sonen kom tillbaka till fadern med den
bekännelsen: »Fader, jag har syndat emot himmelen och
inför dig; jag är icke värd att kallas din son», då sade
icke fadern till sina tjänare, att de skulle stänga dörren
för sonen, sände dem ej emot honom med det budet:
»Du har förslösat allt, vad du fick från din faders
hus, och därför finnes för dig ingenting vidare att få;
dig kan jag ej tillåta att nu komma in; du skulle för
ett år sedan vänt tillbaka, nu är det för sent.» Nej,
icke så, eller på något dylikt sätt talade fadern till
sonen, utan han lopp emot honom, föll honom om
halsen och kysste honom. Och han sade till sina
tjänare, att de skulle bära fram den yppersta klädningeii

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwpred/2/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free