- Project Runeberg -  Samlade predikningar / Samlade predikningar II /
206

[MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

hjälpas, vems är felet, att de varda förtappade? —
Beröm dig du gärna därav, att du ej bryr dig om att
söka Guds nåd för att få dina synders förlåtelse, men
vet, att din berömmelse kommer att hava förfärliga
följder. Det är förfärligt att berömma sig av Guds
nåd för att få ligga kvar i sina synder eller för att
värja sig emot honom, som vill hjälpa dig upp ur
synden. Du säger kanske som så många säga: »Jag
tror på Gud, att han skall göra mig salig genom sin
nåd; men Kristus bryr jag mig ej om.» Men det är
ju alldeles som om någon skulle tala så här: »Jag tror
på Guds nåd, att han skall uppehålla mitt liv, men
äta och dricka det bryr jag mig ej om.» Det är en
tro på Gud, genom vilken tro man svälter ihjäl. Du
tror och tror att Gud skall uppehålla dig, men inom
fjorton dagar ligger du död. På samma sätt när en
människa menar sig kunna bliva salig utan Kristus;
det är en tro, genom vilken hon går förbi den
Frälsare, som Gud sänt henne till hjälp och räddning.
Det är, som om Israel i öknen tänkt: »Jag tror på
Gud, att han genom sin nåd skall rädda mig från att
dö av de giftiga ormarnas bett; men kopparormen
bryr jag mig ej om.» Det hade varit en tro, som
hängt i vädret och inte hulpit dem. Tror du på Gud,
må denna tro visa sig i det, att du anammar den
frälsning, Herren givit. Gör du ej det, må du tro hur
fast som helst; du går dock förlorad.

»Och ifrån sjätte timmen vart ett mörker över
hela landet allt intill nionde timmen. Och då ropade
Jesus med hög röst: Eli, Eli Lama Sabachtani. Det
är uttytt: min Gud, vi har du övergivit mig?»

Det mörknade omkring Jesu själ på samma gång
som i naturen, och under tyngden av det lidande han
erfor, frågade han: »Min Gud, min Oud, yi har du

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwpred/2/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free