Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Men många, många tusental är det, som höra Herren
till, och i vårt land är det nu så långt kommet, att man
knappt kan resa ett aldrig så litet stycke på järnväg
eller ångbåt, utan att man träffar på levande Ouds
barn. För 30 à 40 år sedan fick man resa långa vägar,
innan man träffade på sådana, men nu träffar man
dem nästan var som helst. Därför att jag rest mycket,
är jag ju ock litet känd här och där, och jag kommer
knappt någonstädes in i en järnvägsvagn, förrän någon
vänligt nickar och blinkar åt mig, som ville han säga:
jag tror ock på Jesus. Det var för några år tillbaka
jag var ute på en resa, då på tåget voro tvenne
fruntimmer, av vilka en synbarligen var mycket sjuk. Vid
en station gick jag till deras vagn och lämnade en
skrift. Vid nästa station lämnade de mig ett litet
papper, och när jag vek upp det, stod där skrivet:
»Vi hava ock förlossning igenom hans blod, syndernas
förlåtelse, efter hans nåds rikedomar.» Vid följande
station gick jag till dem och talade med dem. Den
ena av dem var en prästfru här ifrån Dalarne, den
andra var hennes syster. Jag fick då höra, att de
skulle till ett ställe, som jag väl kände till. Jag
telegraferade till frun på det stället och bad henne taga
mot dem, och när de så kommo fram och öppnade
dörren, möttes de av frågan: »Är det fru N .N., som
är här?» De blevo mycket förvånade och glada över
att bliva så väl mottagna, och prästfrun sade: »Det
är besynnerligt, min man bad Oud, när vi foro
hemifrån i morse, att han skulle sända sin ängel med oss
på resan, men aldrig trodde vi, att det skulle bli
lektorn. Ty honom ha vi varit så elaka på.» Ack,
varhelst man färdas tram, träffar man levande Ouds barn,
stundom sådana, som i oförstånd varit elaka och trott,
Waldenström, Samlade Predikningar, II. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
