- Project Runeberg -  Samlade predikningar / Samlade predikningar II /
263

[MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

263

»Du skall skämmas och för skams skull icke våga
upplåta din mun, när jag förlåter dig allt vad du
har brutit emot mig.» Så talar Herren, och »detta
är icke löst tal utan sanna och förnuftiga ord»,
för att begagna ett yttrande av Paulus. Det är ett
sant uttryck av, hurudant Herrens sinne är. Ack,
måtte därför var och en, som ännu lever i synden,
skynda sig att stå upp och gå till Herren Jesus; ty
det är dock en stor salighet man försakar, när man
försakar honom.

Det heter vidare i vår text, »att kvinnorna gingo
ut och flydde ifrån graven, ty bävan och häpenhet
hade kommit över dem.» De voro glada och
förfärade på samma gång. Och man kan icke undra på,
att de icke kunde gå lugnt och stilla utan sprungo
allt vad krafterna förmådde för att tala om detta för
lärjungarna.

»Men», heter det, »när han hade uppstått om
morgonen på för§ta dagen i veckan, syntes han först
för Maria Magdalena, från vilken han hade utdrivit
sju onda andar.» Denna Maria Magdalena hade varit
en svår och djupt fallen synderska; men Herren hade
hjälpt henne upp ur hennes elände; och nu
uppenbarade han sig först för henne. Ängeln hade
uppenbarat sig förut för de andra kvinnorna; men Herren
själv uppenbarade sig för Maria Magdalena. Och hur
det gick till, därom berättar evangelisten Johannes i
sitt 20:de kapitel verserna 1—18. Frälsaren sade till
Maria, att hon skulle gå och säga hans bröder: »Jag
far upp till min Fader och eder Fader, till min Oud
och eder Oud.» Hon skulle hälsa dem, att han
betraktade dem såsom bröder; och fastän de fallit och
syndat gruvligen, ville han ändå betrakta dem såsom
sina bröder. Man kan lätt föreställa sig, vad lärjungarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwpred/2/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free