Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
verka. Hos en annan åter kan det vara ett medfött
melankoliskt sinnelag, som gör, att han beständigt
går orolig och bekymrad utan att egentligen ha någon
grund därtill. Alla sådana i en klump kunna vi
hänvisa till den uppståndne Frälsaren, vår Herre Jesus,
såsom till den säkra borgen och klippan, där de
kunna med visshet sätta sina fötter och bida en evig
frälsning. Var och en, som vilar på denna klippa, är
säker, även om han icke ännu i sitt hjärta känner sig
trygg- Hans ställning är ändå säker. Om en
byggmästare hade byggt sitt hus på hälleberget, stode det
säkert, även om han började bli orolig vid tanken på,
att grunden möjligen kunde börja sjunka. Huset stod
lika säkert för det; och man skulle med skäl säga:
du dåre, vad bekymrar du dig över? Grunden är ju
säker, så att du har ingen anledning att vara orolig.
Och om hans oro icke genast går över utan
tilläventyrs ändå fortfar, så månde man likväl kunna med
säkerhet veta, att hans oro aldrig skall komma grunden
att bli osäker eller huset att vackla; utan trots hans
oro skall grunden stå, och huset skall stå. Och om
hans oro måste man säga, att det är en sjuklighet,
som har sin tid och sedan går över. Sammalunda
månde man säga till alla dem, som sätta sitt hjärtas
tro och lit till den uppståndne Frälsaren Jesus: deras
hus står säkert. Om de än själva stundom känna sig
osäkra i sina hjärtan, står ändå grunden. Och om de,
när de höra detta, icke genast bliva lugna och trygga,
måste man säga: Gud vare lov, att grunden ändå står;
deras oro är en sjuklighet, som har sin tid och sedan
går över, ja, som sedan skall förbytas i en evig och
outsäglig glädje, där de icke vidare skola gråta. Och
om de där kunde gråta, skulle det vara däröver, att
de någonsin varit så dumma och trott, att grunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
