- Project Runeberg -  Samlade predikningar / Samlade predikningar II /
357

[MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

357

rnissionsfält, blir jag upprymd, men ibland blir jag
rädd. Vad är det att vara rädd för? kan någon
tänka. Jo, när jag blir rädd, tänker jag så här: Huru
länge skall detta vara? När kommer ett bakslag? Var
ligger djävulen och lurar på oss? Ty att haii har
något ont i sinnet och skall försöka realisera detta
onda och förstöra Guds plantering, kan man vara viss
om. Och endast genom att vi vandra i Herrens fruktan
och i ödmjukhet, även när det går oss som bäst, är
det möjligt, när den onda dagen kommer, att motstå
den ondes glödande skott. Vi hava många missionärer
både i Kongo, i Ryssland, i Kina, i Lappland och
uppe i nordvästra Amerika, så att vi hava liksom sträckt
ut våra armar så vidsträckt som ingen människa kunde
drömma om för 10 år sedan. Om någon för 10 år
sedan hade sagt oss: »Om 10 år skolen I hava så
många arbetare här och så många där, och då skola
edra missionsirikomster gå till över 100,000 kr. om
åre|, hade vi, fastän vi vid detta tillfälle ägde rätt
mycken tro, svarat: »En sådan narr du är, som kan
tala på sådant sätt.» — Det gäller nu, att tron må
hålla ut, när den onda dagen kommer, och därpå må
vi bereda oss och stärka oss i den goda dagen. Vi
se, att andra missionssällskap de senare åren fått
kämpa med de otroligaste svårigheter och från sina
missionsfält fått den ena sorgeposten efter den andra,
medan vi haft endast glädjebudskap. Jag tänker
särskilt på Ev. Fosterlandsstiftelsen och dess tunga
och trångt arbete i Massaua, där missionärerna fått
gråta, medan våra missionärer kunnat jubilera. Det
kan komma omvända förhållanden, och då gäller det
för oss att under medgångens tid hava vandrat i
gudsfruktan och stärkt oss till att fortsätta, tills det
åter vänder sig för oss. Må vi även komma ihåg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwpred/2/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free