Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’403
förföra sig, de äro förtappade.» Om en blind följer
med en blind, faller icke bara ledaren utan även den,
som låter sig ledas, ned i gropen. Låtom oss följa
Jesus! Han vet, vad han talar. Han säger också här;
»Vi tala, vad vi veta, och vad vi ha sett, det vittna
vi.» Han säger icke: »Vi tala, det vi gissa, eller det,
som andra människor gissat», utan: »vi tala det, vi
veta.» Gäller det att utröna sanningen av en saky
och den kommer inför rätta, och där inkallas vittnen,
och domaren frågar en: »var du närvarande, när
detta skedde?» och han säger: »nej», svarar domaren:
»du duger icke till vittne.» Men svarar han: »ja», då
begär domaren att få höra, vad det var han hörde
och såg vid det tillfället. Kristus har av evighet varit
hos Gud. Han har sett Gud, och han vet, vad han
talar. Och den, som följer honom, vet, vad han tror,
och behöver icke vara rädd, att den tron skall vackla,
såsöm de lärdas meningar vackla. Nej, när denna
världens vises läror och funderingar upplösa sig i
rök och dimma, och deras böcker, som en tid hava
förtjust världen, stå i gamla bibliotek och gulna bland
andra böcker, skall Jesus Kristus lysa med solens
klarhet för ett släkte, som behöver frälsas. Då skola
i detta evangelium ännu tusen sinom tusen själar finna
liv, frid, frälsning och ljus. Låtom oss icke bedragas av
de mänskliga irrblossen! Herrens ord är det rätta ljuset.
Det berättas om Luther, att, då han en gång var
på resa genom staden Mainz, var det en riddare, som
bodde på ett slott i närheten, och som hade gjort
Gud det löftet, att han skulle gripa och döda Luther.
Han tog sina stålklädda ryttare med sig och for ut
på kvällen samt styrde sina steg mot staden. En
munk, som var hans biktfader, ropade efter honom:
»Förbannad är den, som Herrens verk försumligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
