- Project Runeberg -  Elefantens Naturalhistoria, samt något till upplysning om det längesedan utdöda Mammot- eller Behemotdjuret /
28

(1804) [MARC] [MARC] Author: Conrad Quensel With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

kärret, är tjockast midt i och tunt vid kanterna, och
derunder är grus ocli sandskiffer, som täcka eit tjockt
inger af lerakiig gyttja. I det 5:dje och /(:de hvarfvet,
uppifrån räknadt, funnos benen, stundom Hera tillsamman
i naturligt skick satnmansittande; stundom lågo de
kringströdda och utan ordning, och ofta nära jordytan.

Genom Herr Perths berömvärda nit, att upplysa
kännedomen al’ detta i så många afseende högst märkvärdiga
djur, äro vi istånd alt derom lemna följande upplysningar.
Mnmmotdjurets skelet skiljer sig ifrån Elefantens,
hufvudsakligen i anseende till tänderna. Dess oxeltänder äro
ganska olika med Elefantens, och tyckas tydligt utvisa att
djuret varit köttätare och lefvat antingen af landt- eller
vattendjur. Man jemföre t. ex. Hästens, eller Oxens och
Fårets tänder med Kattens eller Hundens, och nian skall
lätt finna olikheten hos dem, som äta växter, från dem
som äta kött. Mammotdjurets försvarsländer, (på
skelettet, 10 Eng. fot och 7 tum långa, i fot och 6 tum i
omkrets), äro krökta och eftersträlVa något spiralform; det
är sannolikast alt de varit nedåt böjda, så att spirallormen
tillika gjort att spetsen blifvit vänd utåt och ifrån djurets
sida. Inga framtänder synas, och det tyckes vara
sannolikt, af halsens korthet, som ej tillåter hufvudets böjning
till jorden, att djuret varit försedt med snabel liksom
Elefanten. Hufvudskålens ocli i synnerhet den 2 fot to
tum långa undra käkens form, är mycket skild från
Elefantens. I anledning af de ovanligt höga taggutskotten i
-yggraden, slutas att djuret lefvande icke kunnat vara
rundadt som Elefanten i ryggen, utan hvasst som eit svin.
Djurets längd från försvarstandens spets till svansändan,
som dock ej var fullständig, var i rätt linie, so fot;
skelettels höjd öfver bogbladen var ii fot; Bogbladet var 5
fot långt; den längsta ryggkotan, 2 fot 5 tum, ocl) det
längsta refbenet, utan brosk, 4 ’ot 7 turn- Bröstbenets
längd var 4 fot. Hela skelettet vägde omkring 1000 skalp,
och alla ben voro tjocka och starka. Hvilket vidunder
bland djuren! och detta ett rofdjur! Om det lefvat, i
skogarna, och om dessa varit sådana, som de stora och vilda
skogar vi nu känna, nemligen Kitt beyäxla och olta för
smärre djur ogenomträngliga, huru kunde detta, med sina
stora utåt krökta tänder, genom dem bana sig en väg?
lntru kunde det uppjaga och finna nog tillgäng på rol för
att cj dö af hunger?

Efter noggrann jemförelse emellan Mammots-skelettet
och andra till sina seder och förhållande väl kända djurs
skeletter, samt öfriga hithörande omständigheter, har man
trott sig berättigad att, utom det redan anförda, sluta:
1:0 Att Mämmotdjuret varit smalare och mycket vigare
i sina rörelser än Elefanten. 2:0 Förmodar Hr. Pownall
att refbenen! böjning och form, utvisar att de blifvit Sm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qcelefant/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free