Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
do you like America ?“, åter nya bugningar och så
från böljan igen. Bland de närvarande var mrs
Frank Leslie, egarinna af flera sjelflförvärfvade
millioner. Hennes man grundade tidskriften „Frank
Les-lies Paper“, men sjuknade i en obotlig sjukdom. Hans
hustru upptog den aftynade affären, utvidgade den
och bragte den till en aldrig förr anad blomstring.
Hon sysselsätter nu hundratals reporters, artister och
literatörer och står sjelf i spetsen för en stor
förläg-garefirma.
Då presentationen, som räckte nära två timmar,
var slutförd, vidtogo talen. Mrs Blake gaf en
spiri-tuel framställning af qvinnosaksarbetet i Amerika
sedan 1848, då den första lilla qvinnokongressen hölls
i Seneca Falls. Ehuru män sådana som Garrison,
Frederick Douglas och Robert Purvis understödde
qvinnomas sak, gycklade man åt dem. Då Elizabeth
Cady Stanton vågade påyrka rösträtt for qvinnan,
skakade äfven den qvinnosaken hängifha qväkerskan
Lu-cretia Mott sitt hufvud och sade: — vän Elizabeth,
du har gått för långt! — Men under sitt arbete for
slafvarnas frigörelse arbetade qvinnoma på sin egen
utveckling och tiden begynte förstå deras önskningar.
Nu stå de vid valurnan, yrkande på sin rätt att
såsom samhällets mödrar fä deltaga i stiftande af de ,
lagar under hvilka de lyda och hvilka de skola lära
sina barn att lyda.
Talet slutade med varma helsningsord till
gästerna, hvilka besvarade dem i tur, hvarefter festen
småningom afslöts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
