Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Att dömma blott af nuvarande förhållanden, skulle vi träffat
sådana till Cambriska, Takoniska och Silurformationerna hörande
aflagringar af qvarziter, konglomerater, sandstenar, lerskiffrar,
kalkstenar, o. s. v. i Dalarne, Jemtland, Ångermanland, Herjeådalen,
Dalsland, Gestrikland, Nerike, Öster- och Westergötland, Småland,
Skåne samt på Öland och på Gottland. Men vi skulle förgäfves
sökt icke blott den stora Kolformationen med sina inneliggande
kolflötser, dessa mägtiga häfstänger för ett lands industriella
utveckling, utan äfven de båda derpå följande Dyas- och
Triasformationerna. Till någon ersättning härför skulle vi hafva träffat den
till en sednare period hörande kolbassinen i vestra Skåne, och
likaså hufvudsakligen endast inom sistnämnda landskap, och till en
del äfven i Halland, funnit Krit- och Tertiärformationerna
representerade 1).
l) Å här bifogade karta å Tab. 2 har jag försökt att framställa en Öfversigtlig
bild af vårt lands särskilda geologiska formationer före de qvartära. De
nordligaste delarna af Sverige måste tyvärr i detta hänseende ännu anses så godt
som alldeles obekanta och jag har derföre icke vågat, att deröfver gifva någon
om också blott ytlig eller ungefärlig teckning. Men äfven hvad den öfriga
delen af landet beträffar, måste den lilla kartan anses endast såsom ett
ofullkomligt första försök att framlägga en mera systematisk öfversigt af isynnerhet
våra s. k. uråldriga bergformationer, än hittills varit fallet. Vid ett annat
tillfälle hoppas jag dock, att i en särskild åt dessa formationer egnad
redogörelse kunna fullständigare utveckla och belysa detta ämne på grund af den
ökade erfarenhet derom, som till dess kan hinna insamlas.
Uti en uppsats »Om de Geologiska forskningarna i Norge» af O. Torell,
införd i Lunds Universitets Årsskrift för år 1865, Afdelningen för Mathematik
och Naturvetenskap, anmärkes vid de i Sverige pågående geologiska
undersökningarna, att »man i andra länder antingen har låtit en öfversigtskarta föregå
eller fortgå vid sidan af detalj kartorna», men »att i Sverige utarbetas blott
detaljkartor» samt att »om ej det land, som undersökes, är på förhand väl
bekant, så är faran stor för detalj kartan, emedan det kan lätt hända, att misstag
begås, som ej skulle ifrågakommit, om landets geologiska byggnad varit mer
än delvis känd, hvarpå nära liggande exempel kunde anföras».
Till svar härå vill jag vänligen meddela författaren af dessa anmärkningar,
att jag för ingen del sjelf förbisett vigten och nödvändigheten af att ega en
öfversigtskarta, tjenlig till ett allmänt rättesnöre vid de mera detaljerade
undersökningarne, men att utarbetandet af en sådan karta, såvida den skall rätt
uppfylla det ändamål, som dermed åsyftas, tager mycket längre tid och mycket
större uppmärksamhet i anspråk, än den i ämnet mindre hemmastadde
möjligen kan föreställa sig. Detta gäller isynnerhet då fråga är om ett land af den
utsträckning som Sverige, der den fasta berggrunden ofta utöfver stora vidder
är undandold af yngre jordbildningar, der undersökningen dessutom icke sällan
i hög grad försvåras af en oländig terrängbeskaffenhet utan den minsta
ledning af egogränser eller menskliga bostäder och der man mångenstädes får
vandra milatal, innan man träffar några sparsamt utströdda berghällar blottade,
till ledning för omdömet. Anser den värde an märkaren, — såsom någon
anledning är att tro, — alt frågan varit löst genom att på en karta i mindre skala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
