Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 ÖFVERSIGTLIG SAMMANFATTNING.
tillhört samma kristalliniska (metamorfiska) berggrund, som i landets
alla delar ligger utbredd öfver så stora områden. Blott
undantagsvis, såsom bland annat t. ex. i Jemtland uti Storsjöns och
Kallsjöns omgifningar, på Östgötaslätten mellan Linköping och sjön
Tåkern, i södra Skåne, i norra Uppland, i det inre af Westergötland
söder om Falbygdsbergen samt på några få punkter i Nerike och
Södermanland i trakterna söder om Hjelmaren, träffar man deruti
delvis äfven spillror, som tillkännagifva ett ursprung från silur- och
takonperiodernas bildningar och i Skåne derjemte äfven af
krit-och juraperiodernas.
Huru vexlande till yttre form och inre sammansättning dessa
grusaflagringar än må framträda (längre fram skall närmare derför
redogöras), kan man dock icke undgå, att hos dem alla igenkänna
en i de minsta detaljer öfverensstämmande likhet med de bildningar,
som nuvarande glacierer frambringa. De äro den forna istidens
moränmassor och således, likasom nutidens morängrus, tillkomna
ofvanom den hafshorisont, som berörde våra kuster. På de
geologiska kartorna äro alla dessa aflagringar betecknade med en
gemensam färg såsom krosstensgrus.
Submarin bildning af glaciallera med inneliggande arktiska
skallemningar. Men vår glacialtid erbjuder äfvenledes åtskilliga
bildningar af ett submarint ursprung och deribland må här i första
rummet omnämnas de lager af hvarfvig lera och hvarfvig mergel
(glaciallera), som vi nu uti en stor del af vårt land allmänneligen
finna afsatta ofvanpå krosstensgruset eller ock, der detta saknas,
direkte på den fasta berghällen.l) Den regelbundna skiktning, som
utmärker dessa lerlager, likasom också den allmänna
öfverensstämmelse till öfriga fysiska egenskaper och till aflagringssätt, som till
och med på vidt skilda trakter finnes hos dem utpräglad, tillkän-
l) Dessa lerlager uppstiga, såsom i det följande skall närmare omtalas, inom
olika trakter till en mycket olika absolut höjd öfver hafvets nuvarande yta.
Inom den nordliga afslutningen af det Småländska-Westgötska höglandet har
jag funnit dem på 700-800 fots höjd öfver hafvet. I södra Halland, på
gränsen mot Skåne och Småland, uppstiga de icke till mer än omkring 200 och i
Skåne på olika trakter än till 50, än till 100 fots absolut höjd. Den år 1866
utgifna »Öfversigtskartan öfver glaciallerans utbredning» kan häröfver närmare
upplysa. I Jemtland i trakterna omkring Östersund ser man hvarfviga leran
deremot uppnå omkring 1,000 fots höjd öfver hafvet. Alla dessa fakta visa
otvetydigt, huru oregelbundna och undulatoriska de upplyftande och
nedsänkande rörelser varit, för hvilka vårt land under jökelperioden varit föremål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
