Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIGTLIG SAMMANFATTNING.
29
Rullstensåsarnas rigtning betingad af strandkonturernas. Att
rullstensåsarnas rigtning till hufvudsaklig del varit beroende af de
forna strandkonturernas form och utsträckning synes nogsamt om
man med uppmärksamhet granskar förhållandena i naturen med
ledning af en god terrängkarta och med tillgång på ett tillräckligt
antal hypsometriska bestämmelser. Åtskilliga biomständigheter hafva
visserligen någongång kunnat gynnande medverka vid
bildningsförloppet, men i sin allmännelighet har detta dock på det närmaste
hängt tillsammans med kustliniernas utsträckning under hafvets
gradvisa instigande l).
För att i någon mon närmare åskådliggöra detta förhållande,
ber jag att få hänvisa till de båda Tabellerna 5 och 8. Den första
innehåller en karta öfver ett i ostnordostlig rigtning tvärs öfver
Sverige utsträckt landbälte mellan Göteborg och Stockholm, å
hvilken karta inom de hittills närmare undersökta trakterna i östra och
vestra kustlandet de forna kustliniernas förlopp finnes utmärkt för
hvar hundrade fot mellan 100 och 600 fot, äfvensom för 800, 1,000
och 1,200 fots höjd öfver nuvarande hafsyta2). Den andra eller
Tab. 8 är en öfversigtskarta öfver rullstensåsarnas utsträckning inom
en del af vårt östra kustland eller samma trakter, som de
nyssnämnda höjdkurvorna der omfatta. En jemnförelse mellan dessa
båda kartor visar nu på det omisskänneligaste, att rullstensåsarna
under större eller mindre sträckor följa förloppet af de kustlinier,
som genom de särskilda kurvorna äro antydda och huru de fram-
1) Mångengång torde den till hafvet nedgående inlandsisen till en del hafva bildat
den strand, utanför hvilken åsbildningen ursprungligen försiggick. De stenar
och det grus, som isen bar på sin rygg, nedföllo då direkte i det häftiga
vågsvallet vid dess fot och blef det första materialet, hvaraf åsarna uppstaplades.
Åsarnas vidare utbildning på olika ställen kan således i viss mon hafva berott
på tillförseln af dessa materialier, likasom deras rigtning till en viss grad
genom allt detta också blef oberoende af den underliggande berggrundens
ojemnheter.
2) Jag har icke vågat, att låta dessa höjdkurvor gå till mötes med hvarandra
tvärs öfver landet, emedan bristen på tillräckligt noggranna afvägningar inom
det mellanliggande området tyvärr ännu är alltför kännbar. För att dock
söka gifva åtminstone ett ungefärligt begrepp om landets och vattnets
ömsesidiga begränsning äfven inom denna del af Sverige under några vissa mera
anmärkningsvärda stadier af nedsjunkningstiden, har jag i mindre skala å det på sid.
38 stående träsnittet Fig. 2 framställt det ungefärliga förloppet af de
kurvlinier, som svara emot 300, 500 och 1,000 fots höjd öfver hafvets nuvarande yta,
hufvudsakligen i afsigt att åskådliggöra mellan hvilka af dessa linier det var,
som förbindelsen mellan Wester- och Österhafvet öppnade sig under detta
vattnens gradvisa inkräktande på fastlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
