Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 GLACIALBILDNINGAR
storartad skala yttra sin verksamhet. Men att till benämning och
beteckningssätt skilja mellan alla dessa jökelgrusets afarter eller
mellan det genuina morängruset (hårdt sammanpackade och med
jökelstenar försedda) samt det genom vattnets åverkan mer och
mindre förändrade och ursköljda (lösa och luckra), är ur logisk
synpunkt lika så origtigt, som i praktiskt hänseende ogörligt. Det
är också derföre, som alla de olika modifikationerna af vår forna
istids morängrus blifvit på de geologiska kartorna betecknade med
ett gemensamt namn, krosstensgrus, och med samma gemensamma
färg.
Krosstensgruset härstammar allmännast från kristalliniska uråldriga
bergarter; undantagsvis från yngre formationer. Allt efter den olika
beskaffenheten hos den berggrund, öfver hvilken de forna
inlands-och jökelisarna togo sina rigtningar, — rigtningar, som betingades
af de orografiska former, som landets yta då erbjöd, — förete också
våra krossgrusaflagringar i lithologiskt hänseende ett något olika
skaplynne inom olika trakter. Men för det allramesta hänvisa
dock de materialier, som ingå i deras sammansättning, till de
kristalliniska bergarter, som här hos oss utbreda sig öfver så stora
och vidsträckta områden. Allmännast bestå dessa materialier af
gneiss och granit i deras många olika artförändringar, mindre
allmänna äro redan hälleflintor, korniga kalkstenar, glimmerskiffrar,
qvarziter, dioriter, diabaser, porfyrer, o. s. v. Mera sällan, och
förnämligast inom vissa mera trångt begränsade områden, härstammar
en del 1) af de i krossgrusbäddarna inneslutna bergspillrorna från
rent sedimentära berglager (sandstenar, kalkstenar, lerskiffrar, o. s. v.),
hufvudsakligen af siluriskt ursprung, såsom i Uppland, Östergötland,
Skåne och Westergötland m. m., mera sällan tillhörande
kritformationen, såsom t. ex. i Skåne och måhända i viss mon äfven i
Halland och Bohus län.
Krossgrusbäddarnas innehåll kommer till största delen från
närliggande trakter. En närmare granskning af krossgrusbäddarnas
innehåll gifver emellertid vid handen, att detta innehåll till största delen
härstammar från den berggrund, som utbreder sig i närheten af
eller på ett icke alltför långt afstånd i norr från sjelfva bäddarnas
l) Den öfriga delen, merendels den större, utgöres som vanligt af
kristalliniskt-skiffriga bergartsstycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
