Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 GLACIALBILDNINGAR.
inlagrade uti glaciallera och på alla sidor af dess skikter kringslutna.
Detta lagringssätt torde enklast kunna förklaras hafva uppkommit
derigenom, att isflottor, belastade med morängrus, summit omkring
på hafvet under lerans pågående afsättning, och att dessa bördor
till följe af isens småningom skeende afsmältning, afstjelpts, sjunkit
till botten och aflagrats på de redan färdigbildade lerlagren, för att
i sin ordning af nya sådana småningom betäckas.
Det i norra Uppland förekommande kalkhaltiga krosstensgruset,
eller som det der kallas »hvitmon», går endast på några få ställen
upp i dagen, nemligen närmare hafvet i Hållnäs socken, men
betäckes för öfrigt af vanligt icke kalkhaltigt krosstensgrus.
Mägtigheten hos detta sednare grus, som på långt när icke är så hårdt
sammanpackadt som det undra,l) är inom hvitmoaflagringens norra
område mycket ringa och öfverstiger der knappt 1 å 2 fot, men
tilltager söder ut allt mer och mer, ända till dess att vid
aflagringens södra gräns mägtigheten uppgår ända till 6 till 8, ofta ännu
flera fot. Det kalkhaltiga gruset eller »hvitmon» är här också af en
ringa tjocklek, utbredt som det ligger direkte på den underliggande
berghällen. Äfven förtjenar det anmärkas, att gränslinien mellan de
båda grusbäddarna här på långt när icke är så skarp och bestämd,
som längre norr ut.
Emellan dessa båda grusbäddar, den undre kalkhaltiga och den
öfre kalkfria, finner man på åtskilliga ställen inom Hållnäs, Elfkarleby
och Wesslands socknar, der marken bildar likasom naturliga små
skålformiga insänkningar, ett mindre lager af hvarfvig mergel
aflagradt. Mergellagret har, efter hittills skedda undersökningar att
döma, icke heller stor ytutsträckning på hvarje ställe, säkert icke
större än omkring 0,5—1 tunnland.
Huruvida nu det krosstensgrus, som på dessa olika ställen
befunnits öfverlagra mergeln, är att anse såsom från isflottor utstjelpta
aflagringar under den tid, då mergelns afsättning försiggick, eller
såsom en sednare tidsbildning, uppkommen sedan mergellagren
blifvit upplyftade och torrlagda, samt under verkningarna af en ny istid
(eller åtminstone under ett nytt skifte af istiden), är en fråga, på
hvilken jag ännu icke tilltror mig att afgifva något afgörande svar.
1) Äfven i Westergötland är det uppå det kalkhaltiga krosstensgruset liggande
vanliga krossgruset mera löst och luckert än det undra, men någon glaciallera
är här dememellan icke observerad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
