Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
GLACIALBILDNINGAR.
sin ordning på olika tider medverkat till åsarnas bildning, för det
första inlandsisarnas sönderkrossande och söndergrusande inflytande
på de fasta bergens spillror, hvilka under jöklarnas gradvisa
framryckande (och tillbakadragande) aflastades vid dalgångarnas ena eller
andra sida eller i deras midt, eller utbreddes såsom stora sten- och
grusvallar vid dalarnas mynningar eller uppå det mera öppna
slättlandet, öfver hvilket dessa grusbelastade jökelisar framdrogo, eller
utstjelptes direkte i hafvet från de ända ned till kusten nående
ismassorna, — för det andra hafsvågornas l) bemödanden att, sedan
alla dessa materialier blifvit, genom förändrade nivåförhållanden, en
hafvets tillhörighet, desamma vidare bearbeta, afrunda och sortera
samt skiktvis, allt efter lokala omständigheters föranledande, aflagra
dem, antingen hvart slag enbart för sig eller i vexling med hvarandra.
Åsarnas inre sammansättning är af vexlande beskaffenhet. Det
är derföre, som vi nu finna en och samma ås till sitt inre utgöras på
ena stället af åsens lopp utaf enbart rullsten, på det andra af enbart
grus eller sand, på ett tredje af en mer och mindre tätt upprepad
vexling mellan alla dessa tre materialier samfäldt, om hvilket allt
en närmare granskning af de här och der öppnade grustagen
lätteligen bör kunna öfvertyga. Det af den ena efter den andra
framsagda påståendet, att rullstensåsarnas kärna till större delen bildas
af rullstenar 2) synes derföre vara grundadt ensamt på iakttagelser,
gjorda inom någon viss enstaka trakt eller fast heldre inom någon
viss enstaka åssträckning, men öfverensstämmer icke, enligt hvad
jag hittills i landets spridda delar haft tillfälle att utröna, med
förhållandet i allmänhet betraktadt och i stort uppfattadt3).
1) Ett sådant hafvets inflytande vid rullstensåsarnas bildning antogs redan för
tjugo år sedan af Ch. Martins (Bull. Soc. Géol. 1845, 1846), och erkändes
sedermera äfven af R. Chambers (Edinb. New Philos. Journal, 1853), till motsats
mot krossgrusbäddarna, hvilka han hänför till moränbildningen. Samma åsigt
biträdes äfven af O. Torell på flera ställen i hans skrift om Spetsbergens
mollusker, 1859. Se för öfrigt min uppsats »Några ord till belysning af den
geologiska kartan öfver Fyrisåns dalbäcken, 1857».
2) Bland andra E. von Po$t uti K. Vet. Akad. Handl. 1854, sid. 357—359, och
Öfvers. af K. Vet. Akad. Förhandl. 1862, sid. 358, samt Sv. Lovén i Öfvers. af
K. Vet. Akad. Förhandl. 1861, sid. 303.
3) Såsom ett exempel derpå, huru föränderlig åsarnas sammansättning kan vara,
äfven inom en mera trångt begränsad sträckning af samma ås, kan jag anföra
den del af Badelundaåsen, som befinner sig vid Ånstahyttan nära Uppbo
gästgifvaregård i Dalarna, hvarest ett större grustag år 1864 upplyste, hurusom
åsens innehåll pä vestra sidan var nästan enbart sandigt, men deremot på den
östra nästan enbart rullsteniga — flera andra dylika exempel att förtiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
