Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 GLACIALBILDNINGAR.
bäddade. Inneslutna i eller omgifna af åsens skiktade grus- och
sandmassor ligga dessa block der under sådana lagringsförhållanden,
som tydligen angifva deras ditkomst under sjelfva åsens gradvisa
utvecklingsperiod, då det ena skiktet uppstaplades och aflagrades
öfver det andra. Flertalet af dessa block, såväl de på åsarnas yta
utströdda, som de i deras inre liggande, hafva tydligen blifvit på
simmande isflottor ditförda från ofta långt aflägsna moderklyfter
och häntyda således äfven de i sin mon på hela åsbildningens
tillkomst under betäckning af ett större vatten eller haf.
Åsarnas sidoaffall. Åsarnas sidor affalla vanligtvis temmeligen
långsluttande från ryggen och ned till foten. Lutningsvinkeln kan
i medeltal anses vexla mellan 15°—20° från horisonten. Någongång
visar sig dock affallet mera brant, uppgående till 25°—30°, men
torde i allmänhet icke ofta öfverstiga detta sista gradtal.l) Sällan
ega båda sidorna samma lutning; är den östra sidan mera brant,
så är den vestra mera långsluttande och tvärtom, ja, endera sidan
finnes stundom omärkligt sammanflyta med den vid foten utbredda
lermarken, Öfver hvilken åsens rygglinie i så fall knappt märkbart
höjer sig, under det att affallet på den motsatta sidan deremot är
tvärt och hastigt. Denna olika form hos rullstensåsarnas sidor synes
antyda en på hvardera sidan olika stark utveckling af de krafter,
som bidragit till deras uppstaplande, och påminner mycket om
förloppet vid nutida strandrefs uppkastande, med öppna hafvet
framföre och grunda lagunartade långsträckta vikar eller vattenbäcken
bakom refvet.
Åsgropar. En alldeles egen företeelse för rullstensåsarna äro
de s. k. åsgroparna. Med detta namn har jag betecknat de
cirkelrunda eller elliptiska fördjupningar, ofta flera hundra fot i diameter
och af motsvarande djup (10—30—60 fot), som träffas här och der
hos åsarna, dels högst uppe på deras ryggar, dels i någondera af
deras öfre sidosluttningar. Oftast på bottnen fyllda med samma
leraflagringar, som utbreda sig på slättmarkerna nedanför åsfoten,
och stundom inneslutande större och mindre bäddar af skalgrus,
ligga äfven dessa gropar (fördjupningar) der såsom tydliga bevis
1) Starkare lutningar hafva visserligen blifvit iakttagna, t. ex. af 42°—44° hos
Rångedalaåsen å bladet »Ulricehamn», men denna skarpa vinkel synes utan
tvifvel vara ett verk af senare utskärningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
