Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
GLACIALBILDNINGAR.
tände varit beroende af en och samma grundorsak, jökelisarnas
rö-rörelser och framförande af morängrus, så borde man också med
skäl kunna vänta, att den antagna öfverensstämmelsen i bådas
rigtning utan något undantag skulle gifva sig tillkänna såsom allmänt
beståndande regel öfverallt. Detta är dock icke fallet.
Skiljaktigheterna dem emellan inom det område, som å den
meranämnda åskartan upptages, framträda visserligen icke så
hastigt och i ögonen fallande, men de saknas emellertid icke.
Trakterna mellan Hjelmaren och Yngaren, de omkring Köping, på Ängsön,
på Selaön, Ekerön, Enhörnalandet m. fl., erbjuda nemligen hvar för
sig mer än ett exempel på dylika afvikelser, der räfflornas rigtning
åtminstone delvis under en större eller mindre vinkel afskär åsarnas.
Men inom de delar af vestra Sverige, der undersökningarna hittills
varit förlagda eller hvilka jag i öfrigt haft tillfälle att befara, der
framstå dessa olikheter på ett ännu mera märkbart sätt. Såsom
exempel härpå kunna anföras trakterna mellan Alingsås, Herrljunga,
Borås och Ulricehamn inom Elfsborgs län å ena samt de mellan
Wenern och Skagerrack inom en del af Skaraborgs och Bohus län
samt Dalsland å den andra sidan. Inom båda dessa traJkter ser
man åsarnas utsträcknmgslinier afskäras af räfflornas rigtning under
spetsiga, ja, stundom till och med alldeles räta vinklar.
Spär af åsarnas fortsatta förlopp utanför hafvets eller sjöarnas
stränder. Det är icke ovanligt att, när en rullstensås utgår och
slutar vid den långgrunda stranden af en sjö eller af hafvet, en
fortsättning af densamma derutanför antydes genom åtskilliga mer
och mindre i ett sammanhang utströdda och på ett mindre djup
under vattenytan befintliga grund eller bankar. På sjökortet öfver
Geflebugten t. ex. ser man sålunda, huru dylika sandbankar, den
s. k. Flatbotten och de s. k. Finngrunden, utskjuta under vattnet
ifrån Uppländska kusten utanför Dalelfvens mynning i rigtning mot
nordost och i fortsättningslinien af den från Uppsalaåsen utgående
biåsen Bilan. Att dessa sandbankar nu hafva ett mycket större
omfång, än den på fastlandet uppträdande ås, hvaraf de sannolikt
äro en fortsättning, har väl sin förklaring i den tillväxt, som de
sedermera under tidens lopp erhållit i sina ursprungliga dimensioner
genom hafsvågornas uppkastande och tillandande verksamhet.
Flera sådana fall skulle äfven kunna anföras från de åsar, som
framstryka tvärs öfver Mälaren och Hjelmaren. Så t. ex. när Norr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
