Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 GLACIALBILDNINGAR.
De bestämmelser, som hittills hunnit göras med hänsyn till
kalkhalten, äro på det hela ännu så få och fragmentariska,, att man
deraf ej kan draga några säkra slutsatser rörande dennes fördelning
inom distriktet. Längst i östra ändan eller mot Östersjökusten
synes emellertid kalkhalten vara minst och öfverstiger der icke 2
procent, längre vester ut eller mellan Linköping, Wadstena och
Grenna vexlar den mellan 5 och 20, men hinner uti distriktets
sydligaste delar mellan Jönköping och Ekesjö icke högre, än till 10
procent.
Då denna kalkhalt således i östra ändan, der mergellagren
sammanflyta med det föregående distriktets, är mycket mindre, än
i distriktets vestra och Sydvestra delar, kan således källan eller
ursprunget till båda aflagringarnas kalkhalt omöjligen vara
densamma. Men, likasom i Roslagen, så hafva äfven här siluriska
lager utan tvifvel varit de, som förmedlat mergelns uppkomstl).
Och denna siluriska moderklyft har man i första rummet och
sannolikast att söka på den nuvarande Östgötaslätten omkring
Skenninge, der en äldre afdelning af samma formation, såsom vi ock
alla veta, ännu finnes i behåll. Inom de mera kuperade trakterna
norr om Motala ström torde möjligen också, att döma af den lilla
qvarvarande sandstensbildningen på slätten omkring Tjällmo kyrka,
som jag redan år 1845 uppmärksammade, en mera utvecklad
lagerföljd af silurformationen ursprungligen funnits för handen och med
sina förstörda spillror bidragit till bildande af det nu ifrågavarande
distriktets merglar. Men i så fall hafva alla dess kalkiga och
kalkigtleriga lager blifvit fullkomligt söndergrusade och spårlöst bortförda
från platsen långt söder ut, ty intet tecken tilh kalkinblandning kan
nu förmärkas hos glacialleran i trakten norr om Motalaström.
Denna saknad af all kalkinblandning här gör det också ganska
troligt, att Ostgötamergelns kalkhalt icke härrör från de siluriska
lagren på Nerikesslätten vester om Hjelmaren, ett antagande som
vinner stöd deraf, att hvarken på sjelfva denna, samma slätf, eller i
trakterna rätt söder om densamma ned till Vettern, någon
glacialmergel ännu blifvit funnen 2) och sannolikt ej heller framdeles skall
*) Några polythalamier hafva icke heller kunnat upptäckas i denna hvarfviga
mergel.
2) Skulle möjligen Nerikesslätten med sina silurlager hafva varit betäckt af hafvet
under glacialtiden eller under en del af densamma? I så fall ett nytt bevis
på den ojemnhet i rörelsen, som de på den tiden skeende nivåförändringarna
utvecklade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
