Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lagret b är här, likasom i Mariebergsprofilen, en oomtvistelig
glaciallera. De i lagret c inneliggande skallemningarna, tillhörande
arterna Yoldia pygmæa, var. gibbosa, Leda pernula, L. caudata,
L. myalis, Natica groenlandica, Astarte arctica, A. compressa, A.
sulcata, Tellina proxima, Buccinum groenlandicum, Pecten islandicus,
Trophon clathratus, var. major, m. fl. hänvisa äfven detta lager
ganska bestämdt till samma bildningstid, och icke till
postglacialleran eller den s. k. svarta, såsom man vid hastigt påseende skulle
kunna förmoda utaf färgen, hvilken dock torde vara af alldeles
lokal och tillfällig beskaffenhet, såsom utan tvifvel härrörande af
de organiska ämnena från de här så ymnigt inneliggande
snäcklemningarna. Ett ytterligare bevis på detta lagers identitet med
hvarfvig lera gaf den i genomskärningens vestra ända yppade
lagerföljden, ty samma lager c, som närmare mot Risån var kolsvart
och späckadt med arktiska snäcklemningar, utmärkte sig här, der
det hvilade direkte på det blottade grundberget, genom en gulbrun
färg och en väl utpräglad skiktning samt hade för öfrigt alla
karakterer af hvarfvig lera, under det derjemte en tydlig öfvergång
mellan båda bäddarna i horisontel rigtning kunde iakttagas.
Lemningar af vertebrater i glaciallera. De qvarlefvor efter
vertebrerade djur, som hittills blifvit upptäckta i Sveriges
glaciallera, äro på det hela icke många. Jag skall här i ett sammanhang
anföra de fynd i detta hänseende, som under de senare åren
kommit i dagen och rörande hvilka jag vet, att de verkligen tillhöra
sjelfva glacialleran. Utom det å sid. 148 omnämnda
hvaldjursskelettet från Gräsön uti Roslagen, äro de öfriga fynden följande:
Under jernvägsskaktningarna vid Marieberg utanför Uddevalla
påträffades på 8—9 fots djup under dagen uti lagret c (se sid. 155)
dels hornen af en kronhjort [1] (Cervus elaphus), dels också några
fragmentariska benlemningar af en ung tandhval [2] (Hyperoodon),
samt något djupare ned flera väl bibehållna qvarlefvor af en räf [3],
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
