Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARFVIG LERA OCH HVARFVIG MERGEL. 159
I sammanhang härmed bör jag äfven omnämna det redan i
början af 1700-talet gjorda välbekanta fyndet af lemningarna efter
ett hvalskelett i Wånga socken uti Skaraborgs län, efter uppgift på
330 fots höjd öfver hafvet. Dessa lemningar, som förvaras på
Uppsala Universitets Zoologiska Museum, bestämdes af Professor
W. Lilljeborg år 1861 såsom tillhörande en egen art Balcena
Sweden-borgiil), men hafva sedan, efter förnyad grajiskning af honom 1867,
ansetts tillhöra en egen art af ett annat genus bland Balsenidernas
familj, nemligen Hunterius Swedenborgii2).
Ett annat märkligt fynd ber jag, att här äfven få omnämnaJ
ehuru det visserligen icke är påträifadt uti sjelfva glacialleran, utan
i ett deröfver lagradt yngre lager, hvars rätta natur jag ännu ej
vågar afgöra, men som möjligen torde vara en Supramarin
ned-svämningsprodukt från omgifvande krossgrushöjder. På Tittente
gårds egor i Svedala socken, Wemmenhögs härad och Malmöhus
län, upptäcktes nemligen år 1865 eller 1866 af gårdens egare Hans
Åkesson i ett s. k. mergeltag några fragmenter af ena beten till en
Elephas primigenius. Den i mergeltaget blottade profilen visade
följande lagerföljd från dagen räknadt, nemligen:
a. Gulgrått, något lerigt, icke kalkhaltigt grus..................... 3 fot.
b. Smutsbrunt, något sammanhängande, sandigt och med
småstenar blandadt, kalkhaltigt grus.............................. 6 »
c. Hvarfvig mergel med en sammanlagd mägtighet af......... 10 »
Det var nu i lagret b, som dessa fragmenter funnos på 7 fots
djup under dagytan och således ännu två fot ofvanför öfversta ytan
af hvarfviga mergeln.
Ett af de funna fragmenterna, nemligen betens yttersta ända,
förvaras nu på’Statens Naturhistoriska Riksmuseum här i Stockholm,
dit det3) blifvit föräradt af Riksdagsfullmägtigen Per Nilsson i
Espö, som sjelf erhållit det af upptäckaren.
Rörande allt det, som i det närmast föregående nu blifvit
anfördt om de uti de särskildta mergeldistrikterna förekommande
snäcklemningarna, äfvensom om öfriga i landet påträffade
posttertiära lemningar af vertebrerade djur, ber jag få hänvisa till den
’) »Öfversigt af de inom Skandinavien anträffade Hvalartade Däggdjur (Cetacea)»,
i Uppsala Univ. Årsskrift 1861 och 1862.
2) »Ön two subfossil Whales discovered in Sweden», i Nova Acta Reg. Soc.
Scientiarum Uppsaliensis, Ser. Tertise, Vol. VI, 1867.
3) Se Öfversigt af K. Vet. Akad. Förhandl. 1867, sid. 81.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
