Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARFVIG LERA OCH HVARFVIG MERGEL.
171
Af allt detta vill det derföre synas, som de Norska fossilförande
marlekorna skulle vara till sitt väsen något olika med de Svenska
fossilfria marlekorna och att, om än den innersta orsaken till
framkallandet af sjelfva bildningsprocessen — de kemiska krafternas
spel — för båda varit i grunden densamma, den dock i sina
verkningar yttrat sig på ett något olikartadt sätt under fenomenets
fortgång och utveckling.
Ytterligare bevis för kemiska krafters verksamhet i lerlagren.
Ett annat bevis, att kemiska processer af likartad eller nära
likartad beskaffenhet med dem, som vid marlekebildningen kunnat
framkallas, för öfrigt alldeles icke äro främmande för våra lerlager,
lemnas af det år 1862 gjorda fyndet af en mängd små Motformiga
aggregatet af Vivianit uti ett blåflammigt, till hvarfviga leran
hörande, lerlager vid Wiby i Arboga socken af Westerås län. Dessa
aggregater, som påträffades på v. p. 20 fots djup vid tillfället af en
större brunnsgräfning, hafva en fullkomligt kristallinisk inre textur
med koncentriskt-skålig och tillika radierande stänglig afsöndring.
De äro dels runda, dels något ovala, med en diameter vexlande
mellan 0,2 5 och 0,7 5 tum. Deras färg är djupt indigoblå: strecket
eller pulvret är blågrått. Egentliga vigten är 2,6o. De innehålla
mekaniskt inblandad lera, som återstår vid mineralets behandling
med syra. Denna lera är i allmänhet icke synlig för ögat, men
visar sig dock stundom företrädesvis samlad i det yttersta
koncen-triskt-skåliga skiktet hos de små kloten. Dess närvaro derinne kan
icke förklaras annorledes, än genom en mekanisk inneslutning under
sjelfva kristallisationsprocessen, och lemnar således ett kraftigt intyg
derom, att de små klotformiga aggregaterna verkligen blifvit på
kemisk väg bildade uti sjelfva lerlagret.
Vid kemisk undersökning af V. Karlsson, densamme af hvilken
mineralet uppmärksammades, befanns sammansättningen vara
följande: Fosforsyra 25,2 6, Jernoxidul 23,5 6, Jernoxid 9,8 5, Vatten
25,2i, Lerjord och Kiselsyra 7,45, Olöst 8,97.
Då jag hösten 1864, under pågående arbeten å
Uddevalla-Wenersborgs jernbanan, besökte dervarande genomskärningar, träffades
i den djupa lerbanken vid Marieberg strax utanför Uddevalla några
stycken af ett mineral, som, om man verkligen vågade anse det-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
