Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKERLERA, SVARTLERA, ETC. 197
ningsprodukt ur samma haf, som nu ständigt föll undan från kusten
och hvilket, både i eonchyliologiskt och i fysiskt hänseende, så
småningom förändrade sin karakter till likhet med dess närvarande.
Denna aflagring kan, enligt förhållandet i östra kustlandet att döma,
anses sönderfalla i två länkar (bäddar), en undre stundom skalf
ö-rande och en öfre, uti hvilken hittills åtminstone intet spår af
organiska lemningar kunnat iakttagas.
Åkerlera (undre och öfre). Pä högländare mark, direkte lagrad
ofvanpå glacialleran, ligger, inom den del af Östra Sverige, som
hittills blifvit närmare undersökt, vår vanliga åkerlera ]) eller den
lera, som i allmänhet der utgör det omedelbara föremålet för
landtbrukets verksamhet. Vi återfinna densamma derföre icke blott
inom de större mera höglända lerslätterna, som utgöra våra gamla
odalåkrar, utan äfven i de smärre åkerlappar, som i skogs- och
bergstrakter ligga inklämda mellan grus- och bergshöjderna. Dess
mägtighet är icke stor, vanligen blott 3—4 fot, stundom ännu mindre;
endast mera undantagsvis uppgår den till 5—6 fot2).
Mångengång kan man hos denna lera tydligen urskilja två
olika lager, som genom olika färg och några andra fysiska
karakterer skilja sig från hvarandra. Det öfra lagret eller den s. k.
öfre åkerleran (öfverleran) har då i allmänhet en ljusare grå, det
undra eller undre åkerleran (underleran) en mörkare, merendels i
brunt stötande färg 3). Båda äro de i mer och mindre grad uppfyllda
af rostfläckar eller äfven s. k. roströr, men ingendera innehåller
det minsta spår af fri kolsyrad kalkjord, ej heller, så vidt man
hittills känner, några inneliggande skallemningar, åtminstone icke
der denna lera ligger utbredd öfver jemnare marker af större eller
*) Denna lera förekommer under samma förhållanden äfven i Vestra Sverige
(i vissa delar af Westergötland, Wermland, Dalsland, o s. v.)
2) Denna ringa mägtighet antyder för postglacialtiden och dess äldre afdelning
en kort varagtighet i jemnförelse med glacialtiden.
3) När båda dessa lerlager (öfverleran och underleran) förekomma utvecklade
tillsammans, det ena öfver det andra, då är det vanligen icke svårt, eller man
har åtminstone i sin magt, att skilja eller igenkänna dem från hvarandra.
Men när, såsom stundom händer, blott ett af dem finnes för handen, och man
således kan antaga, att det ena af dem icke blifvit på stället afsatt eller också
sedermera aflägsnats genom denudation, då är det ofta svårt, ja mångengång
omöjligt, att afgöra hvilkendera af de båda länkarne man har för ögonen.
Det är derföre, som ingen skilnad i beteckningssätt dememellan blifvit på
kartorna gjord, utan endast en färg begagnats för båda lagren, såsom ett helt
betraktade och till en och samma tidsföljd hörande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
