Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MÄLARBÄCKENET.
235
c) Vid Kungsör (Arbogaån). Äfven Arbogaån, som vid Kungsör
(det forna Ullvesund) nu utfaller i den vestligaste af Mälarens
fjärdar, den s. k. Galten, torde, efter markens beskaffenhet att döma,
förut haft, åtminstone för en kortare tid, ett annat, — möjligen
också samtidigt, — aflopp än det nuvarande. Då var sannolikt
ännu icke den trånga rännan genom åsen vid Kungsör utskuren,
åtminstone ej till det djup som nu, men något mera nordligt, eller
vid Barkaröfjärden nedanför Köping, hade en sådan utskärning
möjligen redan försiggått. Arbogaåns vatten torde då, enligt de här
skedda afvägningarna att döma, varit uppdämdt åtminstone 15 fot
öfver dess nuvarande nivå och öfversvämmade följaktligen allt det
närliggande låglandet, kanhända äfven en stor del af den vidsträckta
Köpingsslätten. Hos den strax utanför liggande Galten var
vattenytan sannolikt då ännu genom åsen vid Qvicksund uppdämd till
samma eller nära samma nivå, så att ett nästan fullkomligt samband
egde rum mellan dessa båda bassiner, utan något särdeles märkbart
fall dem emellan. Men sedan, af en eller annan orsak,
Qvicksunds-åsen blifvit genombruten och Galten med detsamma sänkt, var det
naturligt, att den ofvanför liggande Arbogabassinens vattenmassa
skulle utöfva ett så starkt tryck på den i vägen varande
Kungsörsåsen, att en utskärning äfven här skulle inträffa. Den gamla
vattenleden och med den alla de närgränsande låglandsmarkerna blefvo
då torrlagda och vattnet sjönk tillbaka till den lägre nivå i den
nuvarande rännan, som det sedan innehaft.
Vid hvilken tidpunkt denna utskärning skett, är nu omöjligt att
afgöra, men den benämningen »Stora Skären», som de sanka
ängsmarkerna närmast norr om Arbogaån här ännu allmänt bära, äfvensom det
namnet »Tallhomarna», som tillägges de lika låglända
ängsmarkerna mellan nämnde å och Barkaröfjärden, gifva anledning till den
gissning, att detta höga vattenstånd ännu under den historiska tiden
varit rådande och att de små kullar af dels berg, dels
krosstensgrus, som nu här och där ses uppsticka ur dessa lermarker, vid den
tiden varit de enda punkter här, som af vattnet voro obetäckta,
föranledande sålunda åt det hela en benämning, som sedan genom
folktraditionen bibehållit sig intill närvarande tid.
d) Vid Södertelge. Äfven vid Södertelge har, synes mig, efter
all sannolikhet en dylik utskärning en gång egt rum, sedan trakten
redan erhållit en befolkning. Här framstryker som bekant också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
