Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYTTJE- OCH OCKERBILDNINGAR. 261
nande grad af bördighet, härrörande af den stora mängd organiska
lemningar både från växt- och djurriket, som deri innehållas. —
Äfven inom området för bladet »Nyköping» ser man gyttjelager utgå
i dagen på flera ställen, såsom vid Stads- och Sjösafjärdarna nära
Nyköping, emellan Aspa- och Stjernholmsvikarna samt i trakten
mellan Öfverbosjön, Skarasjön och Mellansjön i Tunabergs socken,
på de flesta af dessa ställen egande en mägtighet af omkring 5 fot.
I gyttjan förekommande diatomaceer: samfäldt uppträdande
sött-vattens- och brackvattensformer. Herr Docenten Cleve har haft
godheten att mikroskopiskt undersöka äfven åtskilliga af de
gyttje-prof, som under loppet af de geologiska undersökningarna blifvit
insamlade i en del af östra Sverige. Deraf har det visat sig, att
flertalet af de hittills undersökta profven innehålla en blandning af
både söttvattens- och brackvattensdiatomaceer. Sådant är händelsen
t. ex. med gyttjorna från Sundsmossen vid nordöstra ändan af
Wan-sjön i V. Löfsta socken (bladet »Skattmansö»), från Kullviken i
Bälinge socken, från Backa i Ö. Wåla socken, från Eansta i
Skuttunge socken, från Ingbo i Nora socken (alla fyra inom bladet
»Lindsbro»), från Stora Eneby i Thoresunds socken (bladet
»Strengnäs») samt från Eriksberg i Stora Malms socken (bladet »Eriksberg»).
Dessa gyttjor synas således hafva blifvit bildade vid stranden af
ett bräckt vatten, ned till hvilket utmynnande å- eller bäckdrag
tillika kunde utföra former, egna för de söta vattnen på land. De
flesta af nu uppräknade fyndställen ligga emellertid temligen långt
in i landet och vissa deribland också temligen högt, såsom t. ex.
gyttjelagren vid Ransta och Eriksberg 130 fot, vid Ingbo 200 och
vid Sundsmossen omkring 210 fot öfver hafvet. Dessa gyttjor hafva
således otvifvelagtigt aflagrats eller åtminstone börjat att aflagras
på en tid, då Östersjöns vatten ännu nådde denna höga ståndpunkt,
fastän gyttjebildningen sannolikt fortgått äfven sedan vattenbäckenet
blifvit afstängdt och brackvattensformerna småningom förändrades
eller öfvergingo till söttvattensformer l).
Gyttja från ängen vid Temnareån (bladet »Salsta») samt från
ängen vid Gudöån i Ö. Haninge socken (bladet »Stockholm») har
x) Till följe af denna hopblandning i samma gyttja af sött- och af
brackvattensformer har icke heller någon skilnad i beteckningssätt på kartorna ansetts
kunna göras mellan hafsgyttja. sjögyttja, ågyttja, o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
