Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GYTTJE- OCH OCKERBILDNINGAR. 271
Sjö- och Myrmalm. Af sjömalm och myrmalm hafva hittills
endast några få och mindre betydliga aflagringar blifvit
uppmärksammade :
Sjömalm har nemligen blifvit funnen i Hjelmaren,
hufvudsakligen i södra delen af den s. k. Stora Hjelmaren på den platta
undervattensrygg, som sträcker sig mellan Julita- och Mellösalandet
och skjuter upp öfver vattenytan i Tockenön, Winön, m. fl.
Dessutom är den i sednare åren träffad äfven i sjöarna Kolsnaren och
Wiren samt, fastän till ringa mängd, äfven i Yngaren. Den är
som vanligt utmärkt genom en stor halt af manganoxid, vexlande
mellan 5 och 10 procent. Sjömalmen från Hjelmaren, äfvensom den
från Yngaren, håller i rent prof omkring 59 procent jernoxid, som
svarar mot 41 procent jern.
På vestra kustlandet har en stor del af Hästefjordens botten,
hufvudsakligen mellan Derrenäs och Knutson samt mellan Forsane
och Löfvenäs, befunnits sjömalmsförande, men denna malm består
egentligen af en starkt lerblandad skorpa af jernockra utaf mer
och mindre sammanhängande utbredning. Äfven i Rådanesjön på
Dal, i Bredsjön i Hellstads socken norr om Ulricehamn o. s. v. har
något sjömalm blifvit uppmärksammad.
Af myrmalm hafva några obetydliga anledningar funnits dels
på Dalsland, på Timmerviks och Lobergs egor i Gestads socken,
pä Löfnäs egor vid Hästefjorden i Frändefors socken, och dels vid
Gryteskog i Timmelheds socken, norr om Ulricehamn. Den träffas
här än såsom enstaka mindre rusor, än såsom helt tunna sandiga
lager af ringa utsträckning, dels liggande i lera, dels och merendels
i sand, men i alla händelser till så ringa mängd, att någon fråga
om att derpå grunda en jerntillverkning aldrig kan uppstå.
Jernockra. En egendomlig mindre aflagring af jernockra
förtjenar att med några ord ihogkommas. Strax norr om torpet
Hagstugan i Kumla socken af Westerås län (bladet »Skultuna»)
uppspringer ur lermarken en liten källåder, ur hvars bortflytande
rännil en temmeligen stark ockerafsättning ännu eger rum. Men strax
norr om källan finner man, på 2—3 fots högre nivå, utöfver en
omkrets af ungefär 40 fot, en annan redan afslutad aflagring af
gul jernockra, till vid pass 1 fots mägtighet, hvilande på lera.
Denna aflagring har oolithartad struktur och består till hufvudsaklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
