Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 TILL FUAGAN OM
blifvit så noga som ijnöjligt med utsatta stickor utmärkt l). Till
följe af markens i allmänhet mycket långsluttande läge kunde
likväl en fullkomlig noggrannhet härvid icke uppnås, hvadan också
afvägningen gaf för d^ utsatta punkterna, 17 till antalet, en höjd,
på ett undantag när, vexlande mellan 3,2 5 och 4?o4 fot öfver dagens
vattenstånd i Löfstafj^rden. Medeltalet för de-17 punkterna blir
3,6 7 fot öfver nyss sagde vattenyta och största afvikelsen på ömse
sidor om medeltalet ungeför 0,4 fot. Eesultatet antyder emellertid,
att 1746—47 års strandkontur bör kunna anses rigtig såsom sådan.
Beräknad till hafvets nfyedelyta (med ledning af observationerna vid
de båda närmaste fyrbåksstationerna, Storjungfruns och Djurstens),
blir höjdskilnaden mellan den gamla strandkonturen och den
nuvarande strandens 3,77 fot.
Får nu hela dennaj höjdskilnad verkligen skrifvas på räkningen
af en försiggången landhöjning eller har tillandningen äfven någon
del i den timade förändringen, detta är nu frågan? Låtom oss efterse,
hvilka skäl tala för det ena eller andra antagandet.
Hela den nu i fråga varande låglända marken mellan de båda
strandkonturerna beståri, med undantag af de förut omnämnda
skogsbackarna och några smjå obetydligare fläckar af åkerlera, utaf sand
i dagen, lagrad i allmäjnhet på svartlera eller åkerlera med derunder
befintlig hvarfvig mergel, men också stundom direkte liggande uppå
hvarfviga mergeln, såsom t. ex. utmed hela stranden från
sockengränsen öster ut till defr s. k. Lötviken, der Strömmareån faller ut.
Nu kan visserligen framkastas såsom en möjlighet, att svartleran
och åkerleran till följd af lokalförhållanden fläcktals icke hunnit
komma till utveckling ofvanpå mergeln, innan sanden lade sig öfver
densamma. Men lika tfoligt är det ock, att denudationer här
kunnat ega rum, som på vissa ställen aflägsnade dessa båda leror och
blottade den underliggande mergeln, hvarefter sanden sedan på
dessa ställen blef lagrad omedelbart på den sednare. Under ett
sådant antagande är dejnna sand bestämdt af yngre datum, af
vågsvallet tillsvämmad och I uppkastad. Den skulle således vara
svämmsand. Detta antydes bltad annat äfven af lagringsförhållandena på
den omkring de numera landfasta holmarna h, i, k, I och m liggande
marken, hvarest sandejis mägtighet stundom uppgår till mer än
4—6 fot, innan underliggande lera möter, och hvarest exempelvis
*) Afvägningen fortsattes tyvärr icke inom Wesslands sockengräns.
Sextonhundratalets strandkontur är således icke kontrollerad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
