Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VÅRA FORNMINNEN. 287
eller blott en sank dalsträckning med eller utan sin lilla bäckrännil
i bottnen återstår. Och den skulle i viss mon erhålla ett ytterligare
stöd denna tanke, om, hvilket dock helt och hållet må lemnas åt
herrar antiqvariers afgörande, man kunde våga anse de flera här
och der långt in i landet utströdda s. k. gamla borglemningarna icke
blott såsom tillfälligtvis anlagda på platsen, utan såsom verkliga
accessorier till de uppgifna gamla vattenlederna, så att dessa
sednare varit en anledning till eller ett vilkor för tillkomsten af de
förra 1).
Höjdbestämmelser af åtskilliga fornminnen och deraf föranledda
slutsatser.För att försöka erhålla åtminstone något ljus vid bedö-
der af ålder varit. Klaganden var Herr Niclis, prebendarie i Strängnäs, hvars
fiskewerk, som låg öster om holmen, blifvit upprifvet »af them, ther foro nidher
at aanne med förslom», emedan de icke kommo fram den vanliga vägen, för
Lasses starka byggnad.
Orig. bref i Riksarkivet.
o) Mjösundet mellan Klemmingen och Frustunasjön (Nyköpings län).
Daga häradsrätts utslag af d. 5 Maji 1459, att en sex alnars båtled skall
vara midt i »Myöasundh» i största djupet enligt synenämndens ransakning på
stället och en föregående lagmansdoms bestämning *).
Original i Riksarkivet.
f) Eldsundet, mellan Söderfjärden och Strengnäsfjärden.
K. Gustaf I:s bref af den 8 Sept. 1525 tillerkände staden Strängnäs, efter
ransakning af en särskildt dertill förordnad landsnämnd, »Eldasunda lööth medh
skogh och marck, midväges i vathnidh i feriostadhin och så in öffuer Dalsaengeua».
Graffman, Diss. Acad. de Strengnesia, Uppsala 1768.
C. G. Styffe, Skandinavien under Unionstiden, sid. 207.
g) Kersösund omtalas på flera ställen i gamla handlingar och har utan tvifvel
varit ett farbart sund.
Namn och traditioner om funna skeppsvrak finnas äfven efter en segelled
från Mälaren förbi Sundby kyrka till Kafjärden. Hjärne: om malmarter, Flock
II, 289. I Lundströms Akad. afhandling De Sudermannia, tryckt i Uppsala 1747,
uppgifves p. 39, att en då ännu lefvande person, Lector Stenius i Strängnäs, sett
kölar och andra lemningar af fartyg äfven i den lågländta sträckan mellan den
forna Kafjärden och Söderfjärden, så att hela Jäders socken varit kringfluten.
C. G. Styffe, Skandinavien under Unionstiden, sid, 207.
h) Uppgifven f. d. segelled frän Ekolsundsviken förbi Rangelshäll och Fiskwik
upp i Litslena socken.
Kronofogden Westman uppgifver i en berättelse om vägarna i fögderiet af
år 1792, att 20 år förut hade uti Fiskviks äng ett gammalt skrof af ett stort
fartyg blifvit anträffadt, hvilket varit så väl bibehållet, att bönderna under torraste
sommaren deraf tagit ekplankor till användning för deras slöjdarbeten. Uti
Hammarsängen fanns då ännu uti berget Rangelshäll »en grof jernring inhuggen
i tvära kanten på berget, hvarvid farkoster i forna tider skola blifvit fästade».
Original i Elers’ Samling om Vägarna, i Uppsala Bibliothek.
C. G. Styffe, Skandinavien under Unionstiden, sid. 247.
*) Se härom längre fram på båtlederna.
*) Ännu i dag är denna båtled farbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
