Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 VARA FORNMINNEN.
öfriga der nedanför belägjna bassinerna i förhållande derefter
äfvenledes varit högre, så attj med antagande, då såsom nu? af ungefär
0,5 fots höjdskilnad mellan de olika bäckenen, den östligaste af
Mälarens fjärdar, den s.| k. Riddarfjärden då borde hafva varit
11—12 fot högre, än för (let närvarande.
Mälarens utlopp här jrid Stockholm skulle således vid den tiden
hafva erbjudit den icke Obetydliga fallhöjden af 11—12 fot. Men
detta är dock för ingen i del antagligt eller troligt, emedan en så
betydande ort, som det f<j>rna Sigtuna då var eller åtminstone nyss
hade varit, väl förutsätteri en något så när fri och öppen farled från
Saltsjön in i Mälaren. Om vi således föreställa oss, att Mälaren på
den tiden varit 11—12 f<j>t högre än nu, så hafva vi äfven
anledning antaga, att Saltsjön j innehaft ett deremot svarande högre
vattenstånd !). I detta fall ntiåste jag dock hänvisa både till de deremot
alldeles stridande resultater, till hvilka jag i detta afseende redan
för längre tid tillbaka 2) kommit hvad trakten här kring Stockholm
beträffar, som ock till de visserligen icke fullt motsägande, men
icke heller fullt bestyrkande, slutsatser, som kunnat dragas af de
förändringar i strandkonijurerna, som under de sista århundradena
försiggått i Norra Uppsalft län (se sid. 277 o. f. här förut).
En annan förklaring till ett sådant högre vattenstånd hos Ekoln
vid denna tid, utan att derföre en motsvarande samtidig
uppdämning hos alla de öfriga nedanför belägna Mälarbäckenen behöfver
förutsättas, (se Fig. 2 ål sid. 38), kunde vara att vid nuvarande
Eriksund och Staket dämmande orsaker förefunnits, hvarigenom
vattenytan hos de ofvanför liggande bäckenen uppdämdes och att
sedan, i mon som dess& fördämningar utskuros eller nedskuros,
vattenytan småningom elter ryckvis sänkte sig till dess nuvarande
stånd. Ett sådant antagande står likväl i strid med hvad som nyss
x) Om nu så verkligen skulle ihafva varit, kan man då ock våga antaga att, i mon
som Östersjöns vatten småningom sjönk undan (landet höjde sig), äfven
Mälarens vattenyta sänkte sig jtill följe deraf, att underbädden i utloppet här vid
Stockholm och i de öfriga i trängre sunden, genom vattnets strömkraft
småningom nedskärs och fördjupades, så att utloppsareerna bibehöllos vid samma
eller nära samma storlek fj:ån början till slut, utan att några plötsliga, enstaka
eller mera våldsamma utskärningar i allmänhet derunder egde rum?
2) Se denna uppsats sid. 273 joch K. Vet.-Akad. Förhandl. 1847, hvaruti jag sökt
visa, att någon märkbar föjrändring i Saltsjöns vattenstånd här vid Stockholm
icke egt rum från början af 1600-talet till närvarande tid, hvarföre icke heller
anledning finnes till den foreställningen, att förändringen kunnat vara så
särdeles stor under den närmast förutgående tiden mellan år 1300 och 1600.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
