Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 G VESTRA ASIEN.
tida kulturförhållanden. Innan islam blifvit rådande i Arabien, var här
qvinnans likställighet med mannen fullkomlig. Hennes själsgåfvor
skattades högt, och ehuru halftannat årtusende sedan dess förflutit, har man
dock ej förgätit Sohr, Amrah och Hind, namnen på qvinnor, hvilkas
snille och visdom ännu fortlefva i sången. Muhammed gjorde slut på
denna ädla täflan mellan könen, i det han förvisade de för hans
rätttrogna anhang genom såväl andliga som kroppsliga företräden vådliga
hjeltinnorna bakom tältets förlåt, hvilket emellertid ej får tydas så, som
skulle den gudomsingifne profeten försmått att nedlåta sig till dem, då
man tvärt om har sig bekant, att han ägde femton laggifta hustrur af
olika åldrar och egenskaper. Sålunda var den första i ordningen, den
rika enkan Kaclidscha, betydligt äldre än han sjelf, hvaremot han gifte
sig med Aischa medan hon var så godt som barn eller i hennes tionde
år och efter att hafva förlofvat sig med henne redan i hennes sjunde (!).
Af de öfriga hustrurna nämnas oftast Zainab, Hafsa, Omm Salarna,
Dschovaridscha, judinnorna Raihana och Safija från Khaibar, koptiskan
Mirjam och kinclitiskan Asma. Alla dessa qvinnor voro, då de äktades
af Muhammed, antingen enkor eller skilda från sina män.
Af särskildt intresse är, som vi nämnt, det galleri af qvinnoporträtt,
kalifernas tidehvarf har att uppvisa och som skulle kunna gifva ämne
till skildringar, af hvilka de utförligaste aldrig blefve tröttande. Vi
måste emellertid fatta oss kort; blott några få ögonkast in i dessa
skimrande gemak, der den ena förtrollningen liksom af löses af den
andra, äro oss förunnade. Hvem har, till exempel, ej hört talas om
Zobeida, Harun-al-Raschids gemål och den glänsande stjerna, som
oupphörligt kastar sitt sken in i sagoverlden i "Tusen och en natt"? Mycket
i de skildringar af denna furstinnas slösande praktkärlek, dem den
pratsamme kromsten Masudi uppdukar, torde emellertid vara öfverdrift.
Jämte Zobeida visste skaldinnan Oleja att tidtals tämja tyrannen Harun,
hvilken vid ett tillfälle något dvrt köpte nöjet att höra hennes sällsynt
ljufva och klangfulla röst; efter slutadt föredrag af en bland hennes
skönaste sånger, i hvilken hela harem i kor instämt, tömde han
nämn-ligen innehållet af sitt juvelskrin (till ett värde af omkring tio och en
half millioner kronor) öfver sångerskornas hufvuden.
Som kändt, trifdes ej kalifen Motassim i Bagdad, hvadan hans
sträfvan gick ut på att skapa ett jordiskt paradis af palmlunderna i det
vid Tigris belägna Samarra, något, som äfven lyckades honom, på samma
gång orten tillika blef ett qvinnornas paradis. Med denna scenförändring
står för öfrigt en annan omständighet i sammanhang: den friborna
qvinnan hade under tidernas lopp sjunkit betydligt i värde, och vackra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
