Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N ORD AMERIKA.
313
så upphöjd öfver hvarje tvifvel, att den ej borde tarfva understöd af
några den jordiska flärdens uppfinningar.
New-Yorks eleganta lif utvecklas på det ryktbara Broadway, den
mer än tre geografiska mil långa hufvudgata, af hvilken staden snörrätt
genomskäres. Här finnas nästan alla de stora hotellen, förlustelseställena
och äfven en mängd ofantliga varuupplag. Tusentals vagnar trängas i
ett böljande hvimmel, ur hvilket äfven en mängd ryttare och ryttarinnor
uppdyka; öfverallt möter man feberaktig ifver och affärsmessig brådska,
ett jägtande, knuffande och trängande, ett surrande och rasslande,
häst-traf och menniskoröster i oändliga variationer och ett i alla ådror
brusande lif, som först stillnar af, då man närmar sig den yttersta utkanten
af denna millionärernas stad. Blott sommartiden gestaltar sig
förhållandet annorlunda. Ingen stad i Nordamerika kan skryta med ett så
af-grundslikt klimat, som denna; hettan uppnår här en höjd, som kommer
hästar att nedfalla döda på gatan och bland den arbetande klassen
kräfver dagliga offer; en hvar, som ej har allt för ondt om tid och
penningar, flyr under de värsta månaderna från denna glödheta ugn,
under det den af nödvändighet stadigvarande befolkningen samtidigt
förbrukar ett otroligt qvantum rusgifvande drycker.
Öfver hufvud taget har dryckenskapslasten inom Unionens stater
vunnit en utbredning, hvartill ett sidostycke näppeligen på något annat
ställe af jorden torde kunna uppvisas. Man räknar i medeltal en sciloon,
såsom utskänkningsställena kallas, på hvar hundrafemtionde eller
tvåhundrade af de stora städernas invånare. För några år sedan började
bildandet af särskilda sällskap för nykterhet (te?nperancé), hvilka med
alla upptänkliga medel sökte motverka dryckenskapen. Med allt det
stora värde, man måste tillerkänna denna rörelse, har den emellertid
sällskapens fromma, qvinliga medlemmar att tacka för en något komisk
anstrykning, i det de sistnämnda på visst sätt gåfvo sitt uppträdande
karaktären af en religiös mission. Dessa måttlighetens prestinnor begåfvo
sig nämnligen i högtidlig procession till de olika saloonerna och
uppsände utanför dörrarna sina förböner för de innevarande, hårdnackade
syndarna under deras egna ögon. Motståndet blef strömmen emellertid
för starkt, och den förlorade sig så småningom i sanden.
Näst New-York, äro de båda sins emellan täflande städerna Chicago
och S:t Louis de intressantaste, liksom betydligaste, inom Unionen;
hvardera räknar för närvarande mer än en half million invånare. Den, som
vill hafva ett påtagligt prof på, hvad yankeen förmår, finner intet bättre
sådant än Chicago, denna de stora insjöarnas inom ett år efter den
förfärliga eldsvådan, lik en fenix ur sin aska, återuppståndna hufvudstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
