- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
315

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N ORD AMERIKA.

315

lottad, än inom hvilken annan vild stam som helst. Redan som barn
blir hon skamligt tillbakasatt. Under det hennes bröder tidigt
öfverlemnas åt sitt obändiga frihetsbegär, hålles hon sjelf till någon huslig
syssla af minsta möjliga omvexling och är vid sitt elfte eller tolfte år
mogen nog att göra sig förtrogen med tanken på att af den ena eller
andra medlemmen af stammen blifva begärd till äkta.

Frieriet försiggår utan alla omständigheter. Den unge krigaren
begifver sig till flickans fader, för att af denne tillhandla sig henne och nu
uppstår mellan de båda männen ett köpslående och prutande, vid hvilket
den artige älskaren så mycket som möjligt söker nedsätta, medan åter
fadern i görligaste måtto uppdrifver hennes värde. Blifva de ej ense om
saken, så får den hvila några dagar, hvarefter fadern vanligen finnes
böjd för beviljande af en temligen ansenlig rabatt.

Efter köpesummans erläggande, tillhör flickan köparen, hvilken nu
inträder i sina rättigheter såsom hennes laglige make. Huru outvecklade
familjeförhållandena hos detta folk äro, inses tydligast deraf, att paret
till en början nästan aldrig förfogar öfver ett eget hem. Den unge
krigaren för helt enkelt bruden till det tält, som bebos af hans fader,
der han med henne stannar, tills någon möjlighet yppar sig att uppslå
ett eget. Ett sådant tält, bestående af en konstlös, med buffelhudar
öfvertäckt resning och försedt med ett helt litet hål att krypa igenom,
är ofta tummelplatsen för mer än ett dussin personer af båda könen
och alla åldrar, från barnets till den öfveråriges. På de å dess golf
eller, rättare, på marken utbredda hudarna sofva ej blott föräldrarna,
utan ganska ofta äfven de gifta sönerna, de vuxna flickorna och så
vidare; hela bostaden är uppfylld af en genomträngande stank, blandad
med de tjocka rökmolnen från den å härden brinnande elden, hvilka ej
hafva någon annan utgång, än en öppning i tältets topp. Mannen
bekymrar sig blott om sina vapen, om jagt och strid; hustrun måste sköta
likt och olikt, utan att derför skörda ens det ringaste erkännande.

Hos intet annat naturfolk fäster man sig så litet, som här, vid
moralens lagar. Hvad beträffar den äktenskapliga troheten, så fordras den
lika litet som den iakttages. Visserligen är äktenskapsbrottet inom en
eller annan stam belagdt med straff; men på det stora hela bekymrar
sig ingendera af makarna om den andras görande och låtande. Ja, på
sina ställen äger till och med mannen rätt att missbruka sin styrka, der
honom så lyster, mot hvilken qvinna han träffar, och huru stridbara
indianerna i öfrigt äro, faller det dock ingen af dem in att hämnas sin
ära såsom make i de fall, der en kränkning af denna ära ägt rum. Den
naturliga följden häraf är, att äfven det andra könets sedliga känsla i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free