Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 YDAMERIKA.
347
försvinner i hafvets purpurglödande fjärran, vaknar Lima upp liksom ur
en tung, förtrollningens sömn. För oss är det dock den qvinliga delen
af de besökande, som erbjuder ett öfvervägande intresse. Besinnar man
att limenas stå i rop för att vara de skönaste qvinnor i Sydamerika, så
har här vår nyfikenhet nog sina goda skäl. Snart hvimlar det under
pelarhvalfven af svartklädda senorer och senoritor, och allt tätare blifva
grupperna framför trädgårdsanläggningen, der springbrunnar plaska.
De silverglänsande stänken flyga som trolska irrbloss öfver de gröna
buskarna, mellan hvilka framskymta hvita statyetter, och med
aftonrodnadens eld täfla de hundratals ögonpar, hvilka glimma fram ur de
öfverallt mötande menniskogrupperna. De bruna caballeros äro ytterst
talrikt representerade, och alla förstå de att på ett galant sätt i sina
utkorades öron hviska ord, ännu mycket ljufligare än de melodier af
Verdi, hvilka samtidigt klinga öfver den vidsträckta parken. Andra
riddare ledsaga sina damer in i hvalfven, hvilka nu stråla af ett
formligt ljushaf. Äfven här mäter sig senoritornas förtrollande ögonspel
framgångsrikt med den omgifvande glansen och det oaktadt de
intagande virtuoserna så flitigt som möjligt söka dämpa elden med stora
qvantiteter is. Det är emellertid ej blott den offentliga promenaden,
som är skådeplats för detta nattliga lif. Alla de kringliggande husens
balkonger äro tätt besatta och inifrån våningarna ljuda sång och
strängaspel. Tänker man sig härtill det egentliga folkets stojande och
lefnads-glada massa samt en mängd skrikande gatuförsäljare, hvilka söka på
sitt sätt draga fördel af lustbarheten, så får man af det hela en bild,
som på håret liknar en oafbrutet fortfarande karneval.
Dock — ej heller i den saknas afbrott, vållade af de politiska
skakningarna, i hvilket afseende Peru måhända är värre deran, än någon
annan af de sydamerikanska republikerna. Landet lider af oupphörligt
återkommande inre kriser, de der ofta lösas på blodigaste sätt. Hvarje
systemförändring medför i sådant fall äfven en förändring i de personliga
förhållandena, enär det segrande partiet framdrager sina medlemmar
och dessas anhöriga till allehanda sysslor och värdigheter, medan de
besegrade ofta från den mest glänsande höjd störtas hufvudstupa ned
i sitt forna intet. Detta är naturligtvis äfven en af skuggsidorna i Limas
sociala lif, då hvarje upphöjelse liksom fall är af blott öfvergående art
och familjelifvet under dessa vexlingar städse tager skada. Hvad helst
således Limas och de öfriga stora städernas ofta och hårdt profvade
invånare kunna taga till lösen, icke är det den lugna och sorgfria njutningen.
Bland sistnämnda städer är Cuzco, inkas gamla, historiskt ryktbara
residens (Coz^co), utan ali fråga den intressantaste. Visserligen har den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
