- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
362

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

362

, SYDAMERIKA.

senare tid gjort temligen betydande framsteg i odling. Familjen är
här ordnad på fullkomligt patriarkalisk fot och den qvinliga delen af
befolkningen utmärker sig genom stor idoghet och kärlek till arbetet.
Redan tidigt på morgonen träffas dessa qvinnor vid sina husliga sysslor,
och de bruna gestalterna i sina korta, hvita linnedrägter göra på
åskådaren ett rätt behagligt intryck, så mycket mer, som de allmänt af
naturen blifvit lyckligt utrustade och, för att visa sig i en så fördelaktig
dager som möjligt, ej heller försmå en viss grad af koketteri. I likhet
med männen, hafva de få och små lefnadsbehof; deras enda passion,
och åt hvilken de i hvarje ögonblick skatta, är tobaksrökning. En
guarani-qvinna utan cigarr, så lång och äfven så tjock som möjligt, i munnen är
nästan lika sällsynt, som en hvit korp; till och med dibarnen få, då de
behöfva lugnas, suga på detta slags napp. Enligt hvad tillförlitliga och
samvetsgranna sagesmän påstå, skola dessa qvinnor utan ali fråga vara
de i odling längst komna och af våra sympatier mest förtjenta bland
alla Sydamerikas indianskor.

Härmed hafva vi nu besett det spanska Amerikas sista återstående
vrå och vårt nästa och slutliga besök gäller kejsardömmet Brasilien, den
ofantliga landmassa, som sträcker sig från eqvatorn bortom den
tretio-tredje breddgraden i söder derom och omfattar nära nog hälften af den
sydamerikanska kontinenten. Oafsedt, att Brasilien genom sin
monarkiska statsform skiljer sig från Sydamerikas fristater, är det här särskildt
dess etnografiska olikhet mot dessa, som tager vårt lifliga intresse i
anspråk. De portugisiska brasilianerna utgöra ett helt annat kulturelement,
än deras spanska grannar inom öfriga delar af kontinenten, och hvad
man knappast vill förmå sig att tro är, att de förra på det sedliga
värdets skala intaga ett ännu lägre rum, än de sistnämnda. leke dess
mindre få vi ej förbise en och annan fördelaktig sida hos kejsarrikets
invånare, i hvilket afseende främst förtjenar påpekas deras ifriga
sträfvan efter bildning. Den brasilianska familjen saknar ej heller hvarje
sedlig grundval; barnen åtnjuta en jämnförelsevis sorgfällig uppfostran
och följden deraf blir, att förhållandet mellan dem och föräldrarna
gestaltar sig på ett sätt, vida mera tillfredsställande, än det eljest inom
sydamerikanska familjer af hvit ras vanliga.

Då det skulle vara utan ändamål att framställa bilder ur
kultur-och familjelifvet, hemtade från hela det vidsträckta riket, föredraga vi
att, i enlighet med vår hittills följda grundsats, hålla oss till de stora
städerna, i hviika såväl det sociala som folklifvet på det mest typiska
sätt framvisar allt, hvad för det är betecknande. Rio de Janeiro är
berömdt för sin bländande, tropiskt färgrika skönhet. Redan den stor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free