Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLAND FOLKEN I SYD- OCH EQ VA TORI AL AFRIKA.
371
ängs- och blomstermatta och då af de närliggande bergstrakternas
invånare användes till betesplats för deras talrika hjordar. Den nästa
och sista terrassen är höglandet på ömse sidor om Oranje-floden eller
den sydligaste randen af den ofantliga sydafrikanska midtlandsplatån.
Öfver hela detta område, äfvensom det på andra sidan
Oranje-floden belägna, ända till den på kontinentens atlantiska sida rinnande
kustfloden Kunene, med andra ord till nitton grader sydlig bredd, finna
vi hottentotterna och deras stamförvandter buschmännen, de senare
spridda i horder ända till Sambesi och sannolikt ännu högre upp. Utom
totthårigheten gifves ingenting, som så mycket skiljer hottentotten från
de krullhåriga kaffrerna (A-bantufolken) och negrerna, som hudens färg,
hvilken hos den förstnämnde är gulaktigt brun, i ansigtet med en
dragning i rödt. Den smala, något framstående pannan infattar ett platt,
med små ögon, bred, trubbig näsa, starka kindknotor och tjocka läppar
försedt ansigte. Håret är sträft, groft och starkt krusigt samt växer i
spridda tottar på hufvudet, hvilket derigenom får utseendet af en af
regnet illa medfaren sädesåker. Från denna typ skiljer sig buschmannens
så vida, som hela gestalten här är mindre, ja, rent af dvärglik, medan
hufvudet visar en oformlig förlängning bakåt och ansigtets nedre del
starkt framträder. T. Hahn, son till en missionär samt född och upp»
född i hottentotternas land och på denna grund otvifvelaktigt den mest
tillförlitlige sagesman i förevarande fråga, tillägger, att de
oproportionerligt stora öronen och de små, ostadiga och djupt i sina hålor
liggande ögonen gifva hela ansigtet hos buschmännen ett aplikt uttryck.
Öfriga raskännetecken äro af mindre vigt och deras omnämnande
skulle blott medföra en tröttande vidiyftighet. Hvad som här framför
allt annat måste fängsla vårt intresse, är det lefnadssätt, dessa
menniskor föra, de der, oafsedt det förtryck, för hvilket de tidigare från sina
norr ut boende, krigiska grannars sida varit utsatta, äfven under den i
Sydafrika oaflåtligt framträngande civilisationens inverkan synbart smälta
tillsammans. Oväsentligheter, sådana som drägten, med afseende på
hvilken hottentotterna närma sig de civiliserade folkens skick, utgöra
väl dock en allt för svag ersättning för den djuriska slöhet och den
osedliga vandel, som, trots alla missionärernas bemödanden, förblifvit
Utmärkande för detta folk.
Den "civiliserade" hottentotten står framom den i helt och hållet
vildt tillstånd lefvande derutinnan, att han är klädd i pantalonger af
garfvadt skinn och på hufvudet bär en hatt med ofantliga skyggen.
Hans följeslagerska genom lifvet fördrager till och med en hel röck af
.skinn. I sådant afseende är hennes företräde afgjordt framför busch-
24*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
