Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 BLAND FOLKEN I SYD- OCH EQ VA TOR IA L A FRI K A.
Äktenskapen afslutas utan någon särdeles stor omständlighet. Äfven
hos gaboneserna tillkommer här vid lag en vigtig roll fetischmannen,
hvilken, då underhandlingarna taga ett för friaren ogynnsamt förlopp,
af denne får rundligt betaldt mot löfte att genom sin trolldomskonst
bibringa vare sig den utkorade eller hennes föräldrar en mera gynnsam
stämning. Naturligtvis fordras det hela lifligheten af en älskares fantasi,
för att vänta sig någon framgång af de medel, öfver hvilka hexmästaren
förfogar och bland hvilka de förnämsta utgöras af kärleksdrycker.
Närmast dessa i kraft kommer ett pulver, beredt af en planta, som
besitter åtskilliga undergörande egenskaper, och mera sådant. Der dessa
utomordentliga medel ej befinnas af nöden, försiggå ceremonierna utan
ali tidsutdrägt. Såsom bevis på synnerlig tillgifvenhet mellan svärfar
och måg gäller, att den senare, på samma gång han andrager sitt
frieri, erbjuder den förre sin syster till äkta. Det är således ett slags
bvtesgifte, som här äger rum; sådant får dock aldrig ske, der
kontrahenterna komme att räkna allt för nära skyldskap med hvarandra.
Denna stränghet i fråga om de förbjudna leden är i hvarje afseende
anmärkningsvärd hos ett så outveckladt folk, som gaboneserna på det
stora hela äro.
Rörande familjelifvet hos detta folk hafva vi, dess värre, endast de
mest nedslående saker att förtälja. Ej nog med att mannen faktiskt
förnedrar sin hustru eller sina hustrur — ty, såsom vi af det föregående
kunnat finna, hylla gaboneserna månggiftet — till slafvinnor; han aktar
ej ens till namnet deras rättigheter. Tröttnar han vid den ena eller
andra, så "hyr" han helt enkelt ut henne åt grannen, en ganska drastisk
illustration till den sats, att qvinnan hos afrikanerna är ett kapital, af
hvilket ägaren söker draga största möjliga nytta. Hustrun lemnas
likaledes såsom hypotek för varor, de der anförtrotts mannen. Har denne
utestående fordringar, så söker han framför allt bemäktiga sig någon
af gäldenärens hustrur. Trots detta nesliga behandlingssätt, händer det
nästan aldrig, att en hustru rymmer från sin man. De arma varelserna
tro, att allt detta måste så vara, och finna den hårdhet, med hvilken de
bemötas, ganska förklarlig, något, som ännu mera gäller i fråga om
det arbete, med hvilket de öfverhopas, enär man i detta land ej känner
till dragare af något slag.
Märkligt är det förhållande, att» det slags uppvaktande, som i
Europa fått namn af cicisbeer, här på visst sätt i lag äga denna sin
ställning sig tillförsäkrad Den äkta mannen är, om ej precis svartsjuk på
sin hustru, åtminstone nogräknad med afseende på sina husliga
rättigheter, men måste dock, med eller mot sin vilja, finna sig i att hafv?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
