Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
NIL- OCH MED ELH AF S-LÄND ERNA.
hvilka ligga mellan samma kontinents arabiska stater och de af negrer
upptagna områdena. Alla de folk, som i äldre tider förekommo inom
denna landsträcka, libyer, getuler, mauretanier, numider med flera,
tillhörde dessa samma imoschakh. Till berberna hörde äfven medeltidens
maurer eller morer, ett namn, som ännu i dag gifves åt de norra och
nordvestra kustlandens invånare, hvilka emellertid utgöra ett
blandningsfolk. Sjelfva uttrycket "maur" eller "mor" är i alla händelser temligen
elastiskt, och Robert Hartmann reserverar sig mot det "lättfärdiga sätt att.
handskas med namn", som till våra dagar varit utmärkande för den
etnografiska vetenskapen, hvilken gifvit ofvan anförda benämning äfven åt rent
berbiska stammar och samhällen. Af berbisk härkomst äro äfven de så.
kallade "kabylerna" omkring Atlas, till hvilka vi nedanföre återkomma*
Vi återgå till tuaregerna. Den resande, vi hafva att tacka för de
bästa skildringar af detta folk, dess härkomst, husliga lif, religiösa
åsigter, sociala förhållanden samt bruk och seder, är den förtjenstfull Henri
Duveyrier. J. Chavanne har i sitt förträffliga verk "Sahara"
sammanfattat dessa skildringar till en öfverskådlig och intressant totalbild, den
vi härmed i förkortad form återgifva.
Den från medeltiden härrörande, inom Europa numera öfverallt
upphäfda, skilnaden mellan adel och lifegna gör sig hos tuaregerna
fortfarande gällande. De hafva slägter eller klasser af adlig börd
(ihaggarer) och lifegna sådana, hvilka fullständigt bero af de förra
(imrhad); ädlingarna ensamt hafva politiska rättigheter och
maktbefogenhet inom sin stam. I enlighet med detta aristokratiska uppfattningssätt
är äfven qvinnans ställning hos tuaregerna en väsentligen annan, än hos
araberna och öfriga afrikanska folk. Enligt den tuaregiska grundsatsen*
att "moderlifvet färgar fostret", är sonen af en adlig qvinna med en
slaf eller lifegen alltid adelsman, sonen af en lifegen qvinna och en
adelsman deremot lifegen. Såsom vi längre fram skola få se, omfatta
de marokkanska berberna en alldeles motsatt åsigt.
Targi-qvinnans förhållande till sin familj är sålunda ett helt annat
än det, hvari den arabiska qvinnan står till sin. Den förra är så godt
som likställd med mannen och äger under sitt äktenskap att sjelfständigt
förfoga öfver den hemgift, som utgör hennes förmögenhet; barnens
uppfostran är uteslutande hennes sak, såsom ock, med kännedom om
förutnämnda aristokratiska grundsats, var att vänta. Många skäl tala för
öfrigt för det företräde, könet hos tuaregerna åtnjuter; targi-qvinnan
skall nämnligen hafva framstående egenskaper, vara rätt-tänkande och
uppriktig och äfven i männens rådsförsamlingar ofta yttra sin mening.
Det mest talande bevis för det inflytande, hon utöfvar, är dock ovil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
