Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 DE RO MA N SKA Q VI NN O R NA.
inom vissa gränser, såvida han måste befara att de i annat fall komme
att antaga för samhällsordningen hotande proportioner. Genom
Hillebrands framställning komma vi ytterst till den öfvertygelse, att folket
med ovanligt skarpsinne förstått efter samhällsförhållandena lämpa alla
sina mest framstående egenskaper, såsom glädtighet, godt lynne,
qvickhet, finhet och egoism, på sådant sätt, "att nämnda egenskaper
allesammans hafva fullt utrymme, utan att råka i delo med hvarandra". I
enlighet med detta åskådningssätt vore likaledes mycket att modifiera i
de inom många andra land — särskildt Tyskland — gängse
föreställningarna rörande den ideala halten i fransmännens uppfattning af
äktenskap och familjelif. Hvad som åtminstone kan anses såsom bevisadt
är, att de flesta franska äktenskap, om ock grundade på så kallade
räsonnemangspartier, ej dess mindre gestalta sig lika lyckligt, som
någonsin flertalet af våra "inklinationsgiftermål".
Och fransyskan? Hvilken rikedom af bilder, på hvilkas kärleksfulla
förarbetning till en enda de snillrikaste och finast skurna pennor pröfvat
sina krafter, stormar ej in på oss viel detta ord! Också afstå vi från
hvarje försök att gifva några bestämda konturer åt den leende bild,
som i detta afseende föresväfvat äfven oss; teckningen skulle dock
näppeligen vara alla till nöjes och sluta med att ådraga sig förebråelsen
för partiskhet. . . Sjelfva benämningen "fransyska" är också mycket för
omfattande, för att försöket med något hopp om framgång skulle kunna
företagas. Hufvudstadsdamen är ett, de små landsortsfruntimren äro ett
annat. Ett är att säga om Picardies rättframma och tilltagsna invånarinna,
ett annat om den lättrörliga, eldfulla qvinnan från Provence.
Gaskogni-skan lyser genom sin qvickhet, medan auvergnatskan med småborgerlig
sjelfbelåtenhet bär till torgs sin fullkomliga färglöshet. Såsom bekant,
är Bretagnes qvinna ärlig och trofast, medan Normandies deremot gjort
sig känd för stridslystenhet. I rikets norra departement har det flandriska
blodet meddelat till och med det franska folklynnet en viss tröghet,
under det i trakten kring Pyreneerna seder, lefnads- och
åskådningssätt i allt påminna om det närbelägna Spanien.
Sålunda sammanflyta alla de ljusa och glänsande färger, hvilka
tillhöra det franska folkets skaplynne, kaleidoskopiskt med hvarandra.
Men typen för den franska qvinnan, sådan vår fantasi målar sig den
och vi känna den af vare sig egen erfarenhet eller talrika skildringar,
är och förblifver parisiskan, dep qvinliga varelse, hvars väsen, karaktär
och hela företeelse för främlingens penna måste förblifva så godt som
oåtkomlig. Det är för den skull vi ansett särskildt förmånligt, att
upplåta ett visst, om ock inskränkt, utrymme åt franska skriftställares egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
