Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
DE GERMANSKA QVINNORNA.
cletta sista förlorade hon dock äfven på visst sätt sin individualitet och
blef ett med mannen, något, som bäst visar sig af det sätt, på hvilket
hon tog del i dennes strider. Vi behöfva i detta afseende blott erinra om
slagen vid Aquæ Sextiæ och Vercellæ; bekant är Plutarchos’ berättelse
om cimbriskornas försvar af sin vagnborg i det sistnämnda slaget.
Från en annan sida var ock hennes lott ännu allt annat än
lysande. Hon var, enligt forngermanskt åskådningssätt, en varelse af
underordnad betydelse, ungefär jämnförlig med barnet, och ägde långt
färre rättigheter, än pligter. Äktenskapet var ett köp, och händelsen
med Thusnelda, som af Arminius bortröfvades från sin far, står
fullkomligt enstaka. Mannen kunde, såsom synes af en scen mellan
Siegfried och Krimhild i Niebelungenlied, straffa och, i händelse af
otrohet, äfven döda hustrun. För det ofta förekommande månggiftet
sattes först i det tionde århundradet eller långt efter kristendommens
införande en gräns. Redan lifvets skänk medgafs qvinnan blott af
gunst och nåd; i många fall utsattes flickebarnen för att ömkligen
omkomma.
Med kristendommen inträdde i dessa förhållanden ett nytt skede;
men i den fysiska misshandlingens ställe trädde nu en mörk öfvertro,
som i synnerhet för qvinnorna skulle visa sig olycksbringande.
Orda-lierna blefvo de förtalade hustrurnas plågoris, under hvilket äfven
drottningar — exempelvis Richardis, Karl den tjockes gemål ■— måste böja
sig. En ännu gräsligare hemsökelse voro hexeriförföljelserna, för hvilka
mer än hundra tusen qvinnor skola fallit offer! Småningom börjar det
dock dagas äfven inom denna verld, der gryningen representeras af
Gudruns herrliga gestalt. Den äkta qvinligheten drifver sina första
blommor i en Mathilda, Henrik fågelfängarens, och en Editha, Otto den förstes
gemål, i nunnan Roswitha von Gandersheim, med flera.
Riddartiden gjorde med ens qvinnan till den lysande medelpunkten
för hela samhällets lif. En samtida typ, som dock ej får förbises, är
den religiöst anlagda, ehuru ej i kloster lefvande, qvinnans, sådan den
uppenbarar sig hos den "heliga" Elisabeth af Thüringen. Medan
trubadurväsendet på det hela blott tillgodosett riddarlifvets romantik,
medförde det religiösa svärmeriet tillika sina rent praktiska verkningar, enär
det väsentligen främjade den med Luther började reformationen, på
hvilken i sjelfva verket ingen gjort större vinst, än just den tyska
qvinnan. Genom den blef hon mannens med honom likställda följeslagerska
genom lifvet, hans stöd och stridskamrat, numera hvarken, såsom under
"minne"-tjensten, föremål för dyrkan eller, såsom under hedendommen,
förnedrad till trälinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
