Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 DOTTREN.
den romerska familjen. Fadren var der familjens
öfverhufvud, men allenast i dess eget intresse och icke, såsom
i Rom, endast för utvidgning af sin egen makt och
myndighet. Som barbarernas gamla slägter ständigt voro i
lejd med hvarandra, var det ett nödtvång att det inom
hvarje ätt fanns en husbonde, som måste vara diktator för
att kunna blifva beskyddare. Derifrån kom att all makt
lades i en hand och uti en manlig hand; derifrån att all
jordegendom l) testamenterades åt sonen eller, i saknad
af en sådan, åt närmaste manliga slägting; att
vapenrustningen, penningarna, slafvarna och böterna för en
tillfogad skymf 2) förbehöllos den manliga arfvingen;
derifrån, med ett ord, härleder sig döttrarnas uteslutande
från arf af odalgods. Men detta var egentligen ingenting
annat än, så att säga, en lagstiftning under
belägringstillstånd. Så snart kriget upphörde, skulle också denna
lag förfalla. Då vid sjunde seklets början de ständiga
härtågen och den jäsande oron började att aftaga,
förnimma vi redan midt i skötet af dessa krigiska nationer
en stämma som plötsligt höjer sig mot döttrarnas
arflös-het, en stämma på en gång upprorisk och bönfallande,
en kraftig och så att säga tårfylld stämma, som börjar
en revolution med en missionärs öfvertygande kraft, ty
det är i ömhetens namn den talar.
»Till min ljufva dotter!» 3) utropar en barbar i det
germanisk fader rättighet att afyttra sitt jordagods utan sonens samtycke.
Barnen voro delegare af sina fäders egendom, ty endast Gad kan skapa en
arftagare, säger på sitt kraftiga språk den lag som gällde bland folket vid
stränderna af Rhen, Maas och Scheldefloderna. I Rom har lagen afseende
endast på familjefadren; germanerne åter inbegripa hela ätten i dennes
person.
’) Thuringerlagarna. — Salisha lagen, LXI1. — »Dum virilis sexus
exstiterit, femina in hæreditatem aviaticam non succedat» (Ripuarielagen,
LVI. Collection des historiens francais.)
2) Man vet att hos de germaniska stammarna erlades böter för hvarje
skymf. De erlagda böterna tillföllo den som hämnades skymfen.
3) Marculfi Formulce: »Dulcissimæ filiæ, etc. Diuturna, sed impia,
inter nos consuetudo tenetur, ut de terra paterna sorores cum fratribus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
