- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
41

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARFSRÄTTEN. 41

Detta är obestridligt en fulländad bild af
systerkärleken, och poesien har här ingenting att lägga till
verkligheten. Men huru belönades väl en så liflig ömhet? Då
Frans I uppgjorde arfvet efter sina föräldrar, erhöll systern
af all den stora rikedomen endast en lifstidsranta,
uppgående till tjugufem tusen livrés årligen, hvilken summa
likväl kunde, i händelse af behof) indragas.

Margareta födde i sitt första äktenskap en dotter.
Detta barn bemäktigade sig Frans I och lät hålla den
lilla innestängd under hela hennes barndomstid på slottet
Plessis-lés-Tours, af fruktan för att det kunde falla
föräldrarne in att gifta bort henne med en prins, som han
icke gillade.

När denna prinsessa uppnått sitt tolfte år, förlofvade
Frans I henne, trots modrens böner, med prinsen af
Cléves.

Slutligen då han vid sin död uppgjorde sitt eget
testamente, tillförsäkrade han icke henne, som tvenne gånger
räddat hans lif, ens den usla pensionen af tjugufem
tusen livrés; och som Margareta omöjligen kunde — detta
är hennes egna ord — underhålla sitt hus utan denna
årliga ränta, såg hon sig tvungen att begära den, såsom
nådegåfva, af sin brorson konung Henrik II, eller snarare
af sin då allsmäktige dödsfiende, konnetabeln af
Mont-morency ’).

Var då Frans I ett vilddjur i menniskohamn ?

Nej, visst icke, han var blott en feodalbroder.
Tusende fakta bevisa att han uppriktigt älskade sin syster,
men han älskade henne så som en äldsta broder kunde
älska en syster, under den ställning familjen på denna tid
intog. Att tillegna sig hela det gemensamma fädernearfvet,
att hålla sin systerdotter under lås och bom, för att
hindra att denna möjligtvis kunde komma att vålla honom
någon förtret, att på ett egenmäktigt sätt förfoga öfver detta
barns hand och hjerta, allt sådant syntes honom endast

l) Lettres de Marguerite de Navarre, utgifna af Génin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free